Att lyssna först

Hej kära vänner!

Denna vecka har jag gjort det som jag upplevde som det mest meningsfulla sedan vi kom hit till Chiclayo. Egentligen är vi själva för små för att bedöma vad som är meningsfullt och inte, vi vet aldrig vilken frukt Gud ger på lång sikt av det arbete vi utför idag, men det var i alla fall roligt att göra något som direkt kändes så meningsfullt. Det var ett samtal med en av kyrkans medlemmar. Jag var hemma hos henne och vi satt och pratade ett par timmar i hennes soffa, och efter verkade hon glad och lättad och jag förstod att denna typ av samtal inte är något hon har särskilt ofta.

Efteråt har jag funderat på hur viktigt det är att lyssna. För egentligen var det bara det jag gjorde: jag lyssnade på det hon ville berätta om sig själv och sitt liv, och visade intresse genom att ställa frågor. Och att visa intresse, det är sannerligen inte svårt när en annan människa delar med sig av sitt liv på det sättet! Tänk vilka berättelser vi alla bär inom oss, det är en gåva när någon annan vill dela med sig av dem. Jag tror det kan hända så mycket med oss när vi blir lyssnade på.

Ibland tror jag vi kristna är så angelägna om att dela med oss av evangeliet att vi liksom bara öser det över andra innan vi lyssnar på var de befinner sig. Kanske har vi en föreställning om att det är onödigt att prata för mycket med dem om andra saker i livet, eftersom vi vet att det är evangeliet de behöver. Som om det mänskliga, med också alla jobbiga och svåra känslor vi kan bära på, inte får finnas eller på något sätt skulle stå i vägen för evangeliet… Men jag tror att om vi vill vara trovärdiga och vill att folk ska lyssna på oss så behöver vi lika mycket lyssna på dem och vara medvandrare på ett rent mänskligt sätt. Jesus var både människa och Gud och så behöver vi också kunna vara vanliga människor tillsammans med vanliga människor, om vi ska ha en chans att också kunna förmedla världens bästa budskap.

Det var mina tankar från maj månads sista dag. På söndag kommer mina föräldrar för att hälsa på oss i tre veckor, och det ska bli väldigt härligt!

/Lisa