Blogg

Förra helgen (3-5/2) deltog Droppen på barnledarkonferensen i Stockholm. För tredje gången anordnade söndagsskolnätverket en helg för barnledare och församlingar - till inspiration och uppbyggelse! Inför konferensen hade vi tryckt upp en särskild reklamtidning, som både informerar och visar vad Droppen är för en tidning. Den fick varje deltagare med sig hem i tygpåsen som delades ut. Vid vårt utställningsbord fick vi många samtal, både med deltagarna och andra utställare. Under öppningsmötet på fredagkvällen fick vi bland annat höra Lennart Henricsson tala om Jesus som stjärna och kärna. För mig var det en viktig påminnelse att Jesus ska finnas med i de grå vardagarna också.

Du som besökt droppens hemsida vid något tidigare tillfälle kan knappast undgå att lägga märke till att vi har fått en ny hemsida. För dig som besöker oss för första gången kan jag härmed bekräfta att så är fallet. Skulle du som läser däremot finnas med bland bloggläsarna på ELM:s blogg, så vill jag uppmuntra dig att ta en sväng förbi oss! (droppen.elmbv.se) Den gamla hemsidan var till åren kommen och väl värd sin pension. Med teknikens framfart blev det allt svårare att få den att fungera som vi önskade. Att få – och arbeta fram en ny hemsida har därför.

Solen skiner och midsommar är precis avklarad. Droppen har sommarlov – tror ni. Men så är inte fallet. Det pågår aktivitet. Hösten planeras och struktureras. Tidningsinnehåll tar form. Min man har semester och tar hand om barnen. Själv drar jag mig tillbaka. Ner i den tysta och svala källaren i vårt hus. Jag tar paus från vardagen och försvinner för en stund in i kreativitetens och fantasins underbara värld… Jag arbetar med Herrens bön. Vi vill ge den till barnen. Göra orden de kan till ett betydelsefullt innehåll. Inser vi ens själva, vi vuxna, hur rik den bönen är? Ta till exempel den första.

När vi badar dyker mina barn gärna och de har ofta huvudet mer under vattenytan än ovanför. Så är det inte med mig. Däremot gillar jag att få djupdyka i ämnen och texter. Det är en förmån som man har i jobbet som redaktör ibland. (Liksom förmånen att få provlösa korsord, fotografera och läsa berättelser på arbetstid!) Jungfru Maria har ju varit aktuell i en del debatter så det var lite extra intressant att få läsa, fundera och försöka formulera texten om Maria inför Bebådelsedagen. Det blev en text med rubriken ”Modiga Maria” som jag hoppas att de äldre av.

Det har väl aldrig varit så roligt att kolla sin e-post som under de senaste två veckorna. Jag måste gå in och kolla min brevlåda då och då även när jag inte jobbar. Anledningen? Vi har haft en tävling i Droppen där man ska välja en bibelberättelse  och bygga den i lego och skicka in bilden till Droppen. Jag anade att våra läsare har bra fantasi och är påhittiga och det fick jag bekräftat nu. (Med de bitar de haft tillhands har de konstruerat guldkalvar, krossade stentavlor, avgudastatyer, molnstoder, vagnar av eld och mycket mer!) Det jag däremot inte anade var att.

Många fina exemplar av Droppens julnummer, Julens gåva, ligger och väntar på att spridas till barn och familjer runt om i vårt land. I tidningen får man veta varför Jesus föddes, läsa julevangeliet och träffa en herde som berättar om att vara herde år 2013 och funderar på hur herdarna på Betlehems äng hade det. Dessutom finns det ett julkorsord och andra klurigheter och såklart ett antal berättelser. Kanske vill du berätta om julen för någon med hjälp av en tidning? Eller kommer du själv eller någon du känner i kontakt med barn i körer och barngrupper? Här finns mer.

Jag har som stöd för mig själv gjort några riktlinjer för mitt arbete med Droppen. De handlar bland annat om vilken blandning jag vill ha i Droppen av översatta texter och svenska texter och hur stor del ”återanvända texter” som är okej jämfört med andelen nyproducerade texter. Kort kan man säga att jag vill ha mer nytt än gammalt och att jag tycker att det är roligt med duktiga svenska skribenter som återkommer. (Sedan händer det ändå ibland att jag upptäcker att ett helt nummer råkar bestå av flera översatta norska texter.) Vad snabbt språket och texter åldras! Den tanken slår.

Sitter med ett tomt dokument framför mig på skärmen. Där ska jag nu stoppa in allt det material som finns samlat inför vårterminen. Ett oskrivet droppenår innebär 312 oskrivna blad att förfoga över – spännande och skrämmande. Blir det en bra helhet tillslut och vad saknas och behöver lösas i eftermiddag när dokumentet är ifyllt? Vilken dag som helst kommer höstterminens sista nummer från tryckeriet. År 2013 har då fått sina 312 sidor fyllda tack vare en massa snälla och enormt duktiga medhjälpare som skriver och ritar och fotograferar och ber och hjälper till på många andra sätt! Det är fantastiskt.