Blogg

Vi behöver alla komma till oaser i vår ofta förslummade tillvaro. En sådan fick vi tillfälle att andas ut i när Kerstin Nilsson och jag igår firade söndagens gudstjänst i Kawangware, ett av Nairobis många slumområden. Kontrasten mellan det brokiga, pulserande folkvimlet på vår färd genom de trånga gränderna fram till kyrkan och det lugn och den frid som mötte oss inom dess område var påfallande. Gudstjänsten som varade i nästan tre timmar i den proppfulla kyrkan, var omväxlande och innehållsrik på alla sätt. Guds Ande var närvarande och talade till oss genom bibeltexter, sång, bön och undervisning. Med säkerhet fick vi som.

på TTC ser inte mycket ut för världen. Litet och trångt,     dåligt upplyst, 14 stolar, ett par bord, ett fåtal lärarfack,   några gamla affischer och en anslagstavla. Det är allt. Men den yttre miljön är inte alltid det viktigaste. För mig har detta lärarrum, eller rättare sagt de lärare som dagligen och stundligen umgås, dricker te, jobbar, äter och  fortbildar sig där, betytt mycket under den tid jag  gästspelar här. I början var de ganska reserverade av fullt  förståeliga skäl, men allteftersom har de öppnat upp sig  mer och mer, och jag tycker att jag fått riktigt.

   För ett par veckor sedan träffade jag i samband med  Graduation Ceremony vid Neema Lutheran College som hastigast pastor John Momanyi Kururia. Han ville  gärna att vi skulle ses igen så snart som möjligt. Numera är han pensionär, och en gång i tiden (1980-88)  var han ELCK:s ordförande.       Pastorerna John Momanyi (till höger) och Richard Olak flankerar Gunnar Nilsson (ELM-BV:s missionär i Etiopien 1949-69 och missionssekreterare 1969-1985) vid ett besök i Itierio under 80-talet Själv minns jag honom när han besökte Sverige någon gång i mitten på 80-talet, men när vi jobbade i Kenya befann han sig för studier i USA. Däremot.

Eftersom jag behövde träffa en person på Teologiska seminariet, tog jag i morse den korta promenaden från min bostad dit, en bensträckare på dryga kilometern fram och tillbaka. På denna korta sträcka hinner man möta ett stort antal människor: vuxna, ungdomar, barn, kvinnor, män, alla vid dagens början på väg någonstans. Hälsningsfraser utväxlas på olika språk beroende på. Wakire, Habari za asubuhi, Good morning är de som alltid omväxlande förekommer. Idag bröts emellertid detta mönster, när jag fick höra Bonjour monsieur, comment-allez vous? En man i svart skinnjacka sträcker leende fram handen och presenterar sig som Alex Maiko, f d elev.

Andra terminen under läsåret 2013-14 vid MLTTC går mot sitt slut. Ettorna har haft sin praktik, undervisningen för såväl  ettor som tvåor har avslutats och igår den 19 mars började End Term Exams som pågår med ett intensivt program fram till den 28 mars med i princip två skrivningar/prov om dagen. Nedan t ex tvåornas skrivningsschema: Eftersom fusk förekom vid senaste End Term Exams, gör man nu från rektorns och lärarnas sida sitt yttersta för att detta inte ska upprepas. Vid en samling häromdagen framhölls med stor tydlighet och skärpa för samtliga lärarkandidater vilka regler som gäller vid dessa skrivningar: inga fusklappar, inga mobiler,.

John Obaga i samband med morgonsamlingen som inleds med flagghissning, bibelläsning, sång och bön Häromdagen fick jag ett mobilsamtal från rektorn på Lärarseminariet, John Obaga, med ett något överraskande innehåll. Rektorns storebror William var på kort besök i Matongo och ville gärna komma och hälsa på hos mig. Jag har träffat William någon gång för många år sen, och egentligen känner jag nog mellanbrodern Andrew bäst från vår missionärstid här. Andrew är gift med Anna-Brita Albertsons dotter Aska, och han är idag rektor på en större gymnasieskola i Nairobi.  John och William Obaga Det var oerhört intressant att samtala med William. Han och hustrun (som.

I fredags blev jag av Kerstin Nilsson tillfrågad om jag ville följa med till Chesinende (som ligger en två-tre timmars bilresa från Matongo) för att tillbringa veckoslutet där. Kerstin skulle dels uträtta en del rutinärenden och dels skjutsa fyra besökande svenskar dit för övernattning på deras vidare färd till Nakuru. Vi drar upp en som fastnat i leran På såphala lervägar och genom vidsträckta illgröna tefält tog vi oss via staden Kericho till det högt belägna och ganska kyliga Chesinende - ytterligare en i raden av de i ELM-sammanhang välkända missionsstationerna. Det var trevligt att tillbringa en del av veckoslutet tillsammans med f.

Igår och idag har jag uppehållit mig i Itierio och dess närhet – området där ELM-BV började sitt missionsarbete i Kenya 1948. Tillsammans med kaplanen för Itierio Boys Secondary School (f d Mixed Secondary) pastor Heanrich Kimani och ledaren för ELCK:s Communication Department Antony Marocha har jag med mycket kort varsel fått tillfälle att hälsa på i fyra av de fem skolor som ytterst är ett resultat av ELM-BV:s insatser och som idag sponsras av ELCK: Kirwanda Youth Polytechnic (yrkesskola) som ligger en bit ifrån själva Itieriostationen (120 lärlingar) Itierio Boys Secondary Boarding (f d Itiero Mixed Secondary) – gymnasieskola med ca 1000.