I transit

Under åren i ELM-BVs tjänst har jag haft förmånen att regelbundet besöka missionsländerna Eritrea, Etiopien, Kenya och Peru. Jfr Mitt liv – i Herrens tjänst.

I samband med ut- och hemresor görs oftast ett eller flera flygbyten – en vistelse i transit – för att omsider nå slutdestinationen. Att befinna sig i transit har både för- och nackdelar. Ibland innebär det omväxling jämfört med trånga sittplatser på flyget, ibland förlänger det resan på ett icke önskvärt sätt.

Det gångna året har i liv och tjänst upplevts som en transit-period av ett omtumlande slag. Efter närmare 30 års tjänst i ELM-BV kom en förfrågan att på sikt bli anställd som provinssekreterare i Missionsprovinsen. Under sommaren 2009 fick jag dessutom veta att Missionsprovinsens prästkollegium (c:a 50 präster) – hör och häpna – nominerat mig som tänkbar kandidat till biskopsämbetet i Missionsprovinsen. Efter samtal och samråd med förtrogna valde jag att varken svara ja eller nej, utan att vänta efter Herren! Genom livet har jag själv försökt praktisera och vägleda andra genom att peka på hur Gud – genom sitt Ord och förtrolig bönegemenskap – konkret leder sitt folk genom att öppna respektive att stänga. Måste erkänna att denna process varit både ”trång” och ”dryg”. Under processens gång har jag blivit förvissad om Herrens vilja och även insett att Missionsprovinsens struktur och arbete kan vara med att befrämja Guds folks överlevnad i en svår tid: Missionsprovinsen vill verka i lydnad för Jesu missionsbefallning och bidraga till att människor i vårt land skall komma till tro på Honom och kunna fira gudstjänst i Ande och sanning (ur Provinsordningen kap 3, § 1).

I slutet av november kom beskedet att Missionsprovinsens konvent utsett mig till biskop, att under 2010 efterträda nuvarande missionsbiskop Arne Olsson.

Styrelse och medarbetare i ELM-BV har fått en ganska ingående presentation av min transit-situation. Eftersom jag fortfarande får frågor om händelseförloppet, känner jag behov av att – om så önskas – ge mitt vittnesbörd vidare. I dessa dokument framgår det att jag egentligen inte ser någon motsättning mellan ELM-BVs och Missionsprovinsens arbete. Stadgemässigt finns det gemensamma nämnare – på Bibelns och den evangelisk-lutherska bekännelsen grund – att på Jesu uppdrag befrämja Guds rikes utbredande i hem- och utland.

Vill du veta mer, kontakta mig via e-post: roland.gustafsson@elmbv.se

Det kristna livet innebär på sätt och vis också en transit-situation. Aposteln Paulus redogör för denna resa, såsom om vi redan vore framme – men ändå inte.

Vi har vårt medborgarskap i himlen, och därifrån väntar vi Herren Jesus Kristus som Frälsare. Han skall förvandla vår bräckliga kropp, så att den blir lik den kropp han har i sin härlighet. Ty han har makt att lägga allt under sig (Fil. 3:20-21).

Vi vet att om vårt jordiska tält rivs ner, så har vi en byggnad från Gud, en boning som inte är gjord med händer, en evig boning i himlen. Så länge vi bor i detta tält, suckar vi därför och längtar att få ikläda oss vår himmelska boning, ty när vi är klädda i den skall vi inte stå där nakna. Ja, vi som bor i detta tält suckar tungt. Vi vill inte bli avklädda utan överklädda, för att det som är dödligt skall bli uppslukat av livet. Och den som har berett oss för detta är Gud, som har gett oss Anden som en handpenning. Vi är därför alltid vid gott mod, fastän vi vet att vi är borta från Herren så länge vi är hemma i kroppen. Ty vi lever här i tro, utan att se. Men vi är ändå vid gott mod och skulle hellre vilja flytta bort från kroppen och vara hemma hos Herren (2 Kor. 5:1-8).

Gud hjälpe oss att resan får en lycklig utgång! I och genom Kristus allena!

4 svar till “I transit“

  • Dan:

    Aposteln Paulus varnar de kristna för det som inte sker i öppenhet! Efter sök på ”Göteborgs stiftstidning” + Hitler – som kända för sin tidigare beundran av nazismen, är GST idag helt driven av Missionsprovinsens präster som organ för Mpr, som ser som en vision att lyckas inkorporera BV-Elm i framtiden med Missionsprovinsen. Mpr har aldrig varit en egen ”väckelserörelse” utan är ett organisatoriskt projekt, den huvudsakliga västsvenska gammalkyrkliga präströrelsen söker med något enstaka hundratal understödjare vinna mark genom att sammankoppla sig till större sammanhang som BV-ELM och som just nu pågår mot t.ex väckelsen i Finland:s lutherska kyrka. Detta genom att vilja viga deras kommande biskopar, då finska lutherska kyrkan:s episkopala hierarki av historiskt ursprung är samma som i Sverige, kommer deras biskopar vigda av Mpr därmed att hamna under MPR:s episkopala ordning och därmed kontroll.

    Citat ur resultat från sökning på Google om Göteborgs stifts tidning…
    ”Göteborgs Stifts-Tidning, som inte var något officiellt stiftsorgan, och dess redaktör kontraktsprosten Ivar Rhedin hade under hela kriget en positiv inställning till Hitler och nazismen. Rhedin beundrade Hitler och hävdade att han var en god kristen. Ännu vid krigsslutet höll Rhedin fast vid denna inställning. Det som tilltalade honom och andra präster var ordningen och försöken att bromsa den rådande moralupplösningen”.

    Citat av en mfl. källor:
    ”Håkan Arvidsson
    Nazism och demokrati. Lars Gunnarsson utreder ett mörkt kapitel i kyrkans historia. Svenska Dagbladet 1995-07-03 (recension)”

    Koppling till Mpr:s historiska bakgrund uppstår än idag som skedde 2008 genom att Nationaldemokraterna som står till höger om Sverigedemokraterna har skrivit lovordande om Missionsprovinsen och uppmanat offentligt sina medlemmar att ansluta sig till rörelsen.

  • Jakob Birgersson:

    Tack för din kommentar Dan. Vi har det gemensamt att vi misstänker konspirationer, otaliga youtube-klipp har jag sett på det temat… Risken med att framföra idén om konspiration är dock att det bara blir smutskastning.

    Jag har svårt att se att du genom dina hänvisningar till att GST hade en redaktör på 40-talet som var tyskvänlig skulle ha belagt något som helst om Missionsprovinsens bakgrund, vision eller kopplingar.

  • Tertullianus:

    Dan: jag är aktiv inom en av missionsprovinsens gudstjänstgemenskaper och är mycket glad över att ha en församling som man kan gå till i en annars avkristnad bygd.

    Mellan kristna bröder tycker jag att det är lite tråkigt att känna att mitt behov av Guds ord skall bli beslaget med att vara ett nazistiskt projekt.

    Varför kan vi inte få vara glada, tillsammans eller åtskillda, för att det finns de som vill höra Ordet och att det ordet får förkunnas.

    Varför alla dessa hårda och kärlekslösa ord undrar en som njutit frukterna av ELM-BV:s arbete för min kristlighet och som nu får möjlighet att utöva den i missionsprovinsen.

  • Ebba-Maria Göth:

    citat ur Budbäraren febr.2010:
    ”Interna kyrkliga frågor tenderar att
    dränka den viktigaste av alla frågor:
    Hur kan vi nå ut med budskapet om en
    levande Gud som längtar etfer varje människa ”
    Slut på cittatet.