Lutheraner och mission
19 juni, 2010 | Författare: Elin & Mattias
Är mission något för evangeliskt-lutherskt kristna?
Ibland får man höra att läran om ”nåden allena” är något som gör oss passiva. Vi skulle göra mycket mer gott som kristna om vi inte hade talat så mycket om nåden i lutherska sammanhang. Ibland får man också höra att det är läran om nåden som gör att lutheraner så ofta låtit bli att missionera (jag använder ordet ”mission” i betydelsen att nå onådda folkslag) – om vi inte kan göra något för vår egen frälsning, kan vi ju inte göra något för någon annans frälsning heller, tänker man. Alltså är läran om nåden något som gör människor passiva i allmänhet, och i synnerhet när det gäller missionen. Men är det verkligen så?
Till att börja med kan vi konstatera att inte alla lutheraner varit passiva när det gäller att bedriva mission. Det finns gott om goda exempel på hur evangelisk-lutherska kristna har offrat och arbetat för att Ordet ska gå ut till de som inte känner det. Norska NLM bedriver idag ett omfattande missionsarbete med 145 missionärer utsända.
Inte heller är det riktigt att anklaga evangelisk-luthersk teologi för att skapa passivitet. Visserligen håller den evangelisk-lutherska teologin fram läran att människan i sig själv verkligen är helt oförmögen att frälsa sig själv. Det måste till ett Guds under för att människan ska bli född på nytt! Men till denna lära om människans totala fördärv läggs också upptäckten att Gud har anförtrott oss det verktyg som kan föda människor på nytt – Guds Ord och evangelium! Det är till och med så att lutheraner, utifrån sin teologi, borde vara de som mest brinner för att skicka ut missionärer till onådda folkslag. Om dessa människor kunde frälsa sig själva utan evangeliets hjälp, hade vi inte behövt sända ut missionärer. Men eftersom dessa människor inte kan det, måste de nås av evangeliet. Och vi har vi ansvaret för att föra det vidare! Jag tror därför på följande ekvation:
Läran om människans totala syndafördärv + Tron på evangeliets pånyttfödande kraft = Missionsiver!
Rom 10: 14f Men hur skulle de kunna åkalla den som de inte har kommit till tro på? Och hur skulle de kunna tro på den som de inte har hört? Och hur skulle de kunna höra, om ingen predikar? Och hur skulle några kunna predika, om de inte blev utsända? Det står skrivet: Hur ljuvliga är inte stegen av dem som förkunnar det goda budskapet.*
//Mattias
Hej Mattias!
Jag kan bara hålla med. Det är ju bara att tänka på ”predikantfursten” Spurgeon som, om han inte var lutheran, åtminstone var evangeliskt/reformert och trodde på ”nåden allena” (och de andra ”sola”). Samtidigt har väl ingen varit en större evangelist än han! Det samma gäller Whitfield och Jonathan Edwards som ”predikade fram” The great awakening i USA. Osv.
Hej Ola! Vi tackar Gud för att han använt Spurgeon, Whitfield och Edwards till att sätta Guds Ord i rörelse, samtidigt beklagar vi att de inte var lutheraner…:)
Hej Daniel Lotfi här !
:)det var verkligen länge sen hur har ni det?
sitter här med mina vänner på konfirmationslägret och vi har några frågor om livet i Peru?
1.Vad brukar ni göra på dagarna?
2.Var bor ni?
3. Är språket svårt att lära sig? vad är det för språk ni brukar prata är det spanska eller eng?
Vi skulle jätte gärna vilja prata med er på skype på lördag kväll om det går bra för er? ha det så bra varma häslningar Daniel:)
Hej Daniel! Kul att höra från dig! Det var längesedan nu, ja. Det är riktigt. Vi har det bra här. Kul att höra att du är på konfaläger i Fridhem! Ska försöka besvara dina frågor.
1. Olika! Igår flyttade vi möbler hela dagen – familjen Andersson ska lämna Peru och har just tömt sitt hus. Ikväll ska vi planera för invigning av ny församling.
2. Vi bor i ett vanligt hus i Chiclayo, dvs inte på någon missionsstation. Mitt i staden.
3. I Peru talar man mest spanska, vilket kanske är lättare att lära sig än andra språk (som t ex persiska! det verkar väldigt svårt, haha) men fortfarande svårt!
Går det bra att prata på lördag kl.19?
Hälsa till alla dina vänner, på Fridhem och hemma!
Mattias