Blogg

Vänner! Under veckan som gått har det varit mycket på gång på Bethesda. Om det vill jag berätta kort här och nu. Förra veckan skrev Lina om de nya pojkarna som kom till Bethesda. Tyvärr måste jag berätta att några av dem redan har lämnat oss och sprungit tillbaka till gatan. Det är mycket svårt att hjälpa någon som inte är redo att ta emot hjälpen. Om en pojke inte själv är helt övertygad om att han har tagit rätt beslut att lämna gatulivet bakom sig så händer det ofta att han springer tillbaka till gatan igen. Av de pojkar som kom.

Vi var på Remand Home idag. Det är ett häkte för barn. Barnen kan vara där även om de inte gjort något fel i lagens ögon, de kan helt enkelt ha blivit övergivna eller har de varit på gatan och blivit tagna till Remand Home av polisen. Varje onsdag går några från Bethesda dit. Vi brukar sjunga och ha andakt med barnen. Bland alla barnen finns det en kille som är speciell. Han är inte som de andra och jag tror att livet på Remand många gånger kan vara svårt och hårt för honom. Jag vet inte vad han.

F.

En medelålders kvinna, med fem barn att försörja, går ut på sin lilla åkerlapp för att hacka upp jorden. Hon äger inte mycket här i världen, men hon har sitt hus och sin åker där hon kan odla majs, bönor och lite andra grönsaker. Det som växer på åkern ger henne och barnen mat för dagen och dessutom kan hon sälja en del så att hon kan betala barnens skoluniformer och skolböcker. På det sättet är hon lyckligt lottad, de flesta av hennes grannar har inte så stor åker som hon. Men hennes man dog för några år sedan, så.

Tänk er ett rum på ca 15 kvadrat meter. I rummet finns det en trasig fåtölj och en liten uppsliten soffa, en säng med en tunn madrass i, ett stekjärn som hänger på väggen och uppe i taket hänger det stora dammtussar tillsammans med en massa smuts. I rummet bor en mamma med 6 barn, den största är 14 år och den minsta är 1 år. Killen som är 14 år och heter Gitau är numera hos oss på Bethesda. I torsdags var vi hemma hos honom för att träffa hans familj och få oss en uppfattning om hur hans.

Ännu en dag börjar gå mot sitt slut och just denna dag fick jag vara med om något nytt. Vi (jag, Sofia och Helena Sandberg som just nu är på besök i Kenya) hade varit på Remand Home (barnhäktet) och träffat barnen och ungdomarna där. Dom är verkligen härliga och det är ganska häftigt att se hur många ändå sprudlar av glädje och hopp trots situationen de är i. Efter besöket åkte vi till stan för att uträtta några ärenden. Vi skulle bl a köpa en yxa, eftersom vårt stora träd nedanför vårt hus (som helt oväntat ramlade tvärs över.

... i Evangeliets tjänst! Vad finns gömt i kangan? Barn och vuxna fick känna, lukta på och försöka gissa vad som fanns i kangan. Hårt, lite prassel och med en tydlig doft, ja det måste vara en tvål! --Jodå, alldeles rätt! Och vad är tvålens uppgift? -- Göra rent! Och efterhand som samtalet fortsatte så kunde vi konstatera att om man tvättat sig och blivit ren så ger man sig inte ut i leran direkt. Man kan också känna doften av tvål och det luktar rent. Men räcker det att tvätta sig på morgonen, är man sedan ren för alltid? Nej, damm och.

Vi var på Bethesda i Gilgil tillsammans med besökare från Sverige. Om man tutar lite försiktigt då man närmar sig grinden där brukar alltid killarna komma springande för att öppna grinden. Denna gång uteblev rusningen till grinden. Centrat kändes lite tomt. När vi senare gick runt för att visa gästerna hittade vi så småningom tre killar. De var i klassrummet tillsammans med läraren. De höll på att lära sig alfabetet. Men alla de andra då? Var höll de hus? Efter visningen av centrat satte vi oss på bänken utanför köket för att vänta på lunch. På en säck låg majs utlagt till.