En bortglömd sköldpaddsdag

En bortglömd sköldpaddsdag

17

Jul 2017

Hallojsan bloggen, nu är det Sara som skriver igen!

Även denna gång har mitt inlägg blivit aningen delayed. Vet inte varför det alltid lyckas bli något krångel när det är min tur att blogga, men efter lite missförstånd har det iallafall nu blivit dags för mig att redogöra för vår drommelgoa torsdag i Mancora. Den lyckades bli lite bortglömd mellan inläggen här nämligen.

I torsdags (13/7) befann vi alltså oss i Mancora för vår andra semesterdag vid stranden. Utvilade och förväntansfulla vaknade vi upp till sol i våra lyxiga bungalows, och efter en nice frulle bestående av varsin pannkaka med frukt, lite bröd och en smoothie, var vi redo för dagens aktivitet. På schemat stod den här gången *trumvirvel* …… bad med jättesköldpaddor!!!

Enligt peruansk standard kom vi iväg en timme sent, denna gång pga att det företag som vi bokat utflykten genom hade tabbat sig. Närmare bestämt hade de bokat in vår grupp på 9 pers på en båttur tillsammans med 2 random peruaner. Okidoki, kände vi angående det och la ingen energi på att tänka mer på saken. Grejen var bara den att peruanerna hade bokat via sitt hotell, och kommunikationen mellan företaget och hotellet hade uppenbarligen varit bristfällig då de 2 peruanerna låg och sov när vi kom för att hämta upp dem.

Resultatet blev att vi stod och väntade utanför deras hotell i 45 minuter, innan vi tvingade företaget att köra utan dem. Aningen motvilligt startade de då bilen och körde saaakta sakta  iväg. 10 min senare hade de sovande peruanerna hunnit vakna och efter att de kastat sig in i en mototaxi för att hinna ifatt oss, fick vi stanna igen för att plocka upp dem. Med irritationen lite lätt hängandes i luften var vi iallafall äntligen påväg!

Väl ute på havet höjdes humöret drastiskt. Det var både skumpigt och blåsigt, men så otroligt  vackert! Vattnet var extremt blått och vi alla njöt av vyerna, solen och de stora spännande vågorna. Efter ca en timmes båtfärd – där vi passerat ett femtiotal båtar som var överfyllda av solande pelikaner – närmade vi oss en lång brygga som omgavs av flera turistiga båtar. Ju närmre bryggan vi kom desto mer fascinerade blev vi, och det med anledning av att jättesköldpaddorna var så många och så STORA. Man fattar inte riktigt det förrän man får se dem.

 

En kort säkerhetsgenomgång senare var vi supertaggade och redo för att få simma med de 150 år gamla djuren. I vattnet var det viktigt att tex inte skrika och göra snabba rörelser, för då kunde sköldpaddorna känna sig hotade och attackera. Undvek man detta var de huuuur mysiga som helst!! Ganska snart märkte vi dock att vissa hade enklare för att vistas med dem än andra, då rädslan för både vatten och stora okända djur kickade in. Ebba tex drabbades av panik och fick bli ”eskorterad” genom vattnet till båten. Med andra ord hade vi lite olika upplevelse av de fantastiska djuren hehe.

Det bästa (eller det värsta beroende på vem du frågar) var att de inte alls var skygga. De närmade sig oss frimodigt, och var man bara lugn kunde det hända att man fick sig en kram. Det fick jag. Eller också kunde det hända att man fick sig en bratwurst. Det fick Kim. Antar att till och med sköldpaddor är bra på att känna in olika slags människor… 😉

Skämt åsido: att bada med sköldpaddorna var lätt bland det häftigaste på resan! Det kan vi nog alla skriva under på, trots diverse rädslor. Efter den lilla havsturen drog vi oss tillbaka till beachen där vi käkade gott, stekte och bara hade det nice med varandra hela dagen.

Det var allt för mig denna gång, vi hörs! Kram Sara

Lämna din kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

15 − 10 =

© 2017 Evangelisk Luthersk Mission. All Rights Reserved