En ”logisk” gud, dystopi och Hopp…

En ”logisk” gud, dystopi och Hopp…

Under samtal den senaste tiden har det blivit klart för mig hur muslimers trosliv förhåller sig till en allt mer ”logisk” gud.

Allahs transcendens och absoluta enhet är inte något unikt för muslimers trosliv utan bekräftas i islams troslära, framförallt i den centrala dogmen tawhīd. Allah är inte Tre-en, utan én enda, upphöjd och inte nära.

Man möts av kommentarer av typen: ”Om du inte kan förklara din Gud på ett logiskt sätt, kan jag inte tro på honom.”

Det verkar för mig som att Allah är en gudom som färgas något av ”gammaltestamentliga färger”,som är hög och upphöjd,men som i stor grad för de flesta muslimer ändå är en ”logisk” gud, så som människorna föreställer sig honom – så är han.Hur då förklara Triniteten, två-natursläran och kristendomens ofta paradoxala inställning till verkligheten på ett kort och lättfattligt sätt för en invandrare? Det är verkligen inte enkelt!

I en bok jag läste igår berättades om en affisch med budskapet: ”Jesus är svaret” där någon hade ”taggat” under: ”vad är frågan?”

Jag får förmånen att lära mig genom evangelisation och genom att lyssna till ungdomar nästan varje dag och märker att det finns ett ”sanningsproblem”,en stark misstro till auktoriteter och att dessa ska kunna lösa utmaningar i samtiden; krig och konflikter, miljöproblem osv.Det finns ett slags dystopiskt drag i ungdomskulturen där studentsångens: ”och en ljusnande framtid är vår” inte längre gäller.Man söker på många olika sätt meningen med livet, men man hittar den kanske inte och vänder sig kanske därför ofta till olika rusmedel
(jodå, ungdomar pratar helt öppet om sina erfarenheter med droger).

På många sätt tänker jag att detta är något av utmaningen för mission i Sverige idag:

  • Islams växande roll i det svenska samhället.
  • det senmoderna tänkandet om Gud och sanning, hopplösheten osv.

 

Mitt i allt detta tycker jag mig höra en röst, som en stilla susning som säger:

Jag vet vilka tankar jag har för er, säger Herren, nämligen
fridens tankar och inte ofärdens för att ge er
en framtid och ett hopp.” (Jer 29:11)

Det är detta budskap som jag och ELM önskar att gå vidare med i Sverige och ut över världen.
En helt ologisk Gud som öppnar en ny framtid för oss genom att låta sin Son lida och dö på ett kors – något som för en muslim är helt otänkbart
och något som inte den senmoderna människan har frågat efter, men måste ha del i för att bli räddad.
Detta gjorde han medan vi var fiender till honom och han försonade oss med sig själv (2 Kor 5). Gud själv, som vill ge oss ett hopp,
ett hopp som går ut över livet och genom döden och förbi, därför att han själv har gått den vägen för oss.

Sverigemission är en utmaning, men en fantastisk sådan.

Lämna din kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tjugo − åtta =

© 2017 Evangelisk Luthersk Mission. All Rights Reserved