Fred – Flyktingar – Fyrhjulsdrift

Fred – Flyktingar – Fyrhjulsdrift

Helgen som gick tillbringade jag i Saino pastorat. Detta område drabbades hårt av oroligheterna efter valet. Fortfarande nu, två år efter fredsfördraget har många inte återvänt för att bo på sina marker även om man odlar där. Jag har frågat några av våra kristna vad de menar skulle hjälpa till att stärka freden. Det vanligaste svaret är; ” Vi behöver predika evangeliet så att människor ser varandra som bröder och systrar i Kristus.” Men också; ”Fattigdomen behöver bekämpas.”
Från början var det meningen att biskop Obare skulle besöka området men det blev flyttat till nästa helg. Eftersom jag bokat helgen där så planerade vi in några hembesök i de församlingar som är mest avlägsna. Vi var fyra personer som startade tillsammans från Kuresoi, byn som är centralort i området. Längs vägen plockade vi upp ytterligare en evangelist. I det första hemmet vi besökte bor en av våra unga kristna mammor som också är söndagsskollärare. När vi kom dit blev vi allra först ombedda att besöka en granne som var sjuk och behövde förbön. Väl tillbaka hade jag en kort lektion om vad det innebär att vara kristen. Några av de cirka tio personer som var med är inte kristna. Speciellt en av dem lyssnade mycket uppmärksamt. Vi ber att han vågar ta emot Kristus.
I närheten av hemmet finns ett stort flyktingläger. Dessa människor har tvingats lämna sina hem eftersom regeringen bestämt att skogen, Mau Forest, måste återställas och återplanteras för att man ska få regn och tillräckligt med vatten. På ytterligare ett ställe finns ett sådant stort läger, med om jag förstått rätt ca 1000 personer. Prästen Jeremiah Nyangau som var med sa att vi bör planera in ett besök där. Det vore säkert ett bra sätt att visa Kristi kärlek.
Redan på fredagen när jag körde upp till Kuresoi var det regnigt. Det betyder att vägarna blir leriga och det hade gjort att en lastbil fastnat i en av backarna. När vi kom dit hade de bogserat loss den lastbilen och höll på att lasta veden som den haft med sig på ett traktorsläp. Efter kanske en halvtimmes väntan kunde vi försiktigt ta oss förbi. Efter en hel del slirande men med goda råd från en av mina passagerare som kände till vägen kom vi slutligen fram. Även under lördagen regnade det mycket och likaså på söndagen. Jag var många gånger glad och tacksam till Gud för att jag får ha en så bra fyrhjulsdriven bil! Mina passagerare under helgen sa ett par gånger att för en sådan här bil är även en lerväg som en asfaltväg! Tack alla ni som bidrog till att vi kunde köpa den för drygt ett år sedan!
Be för Saino pastorat! Be att de kristna kan hålla sams och att de får vara vittnen för Kristus!

Kerstin Nilsson

Lämna din kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

4 × ett =

© 2017 Evangelisk Luthersk Mission. All Rights Reserved