I mitt hemland på besök

Nu har jag snart varit i Sverige en vecka. Att flyga in över Göteborgs skärgård och sedan landningen ner på Landvetter omgivet av grön skog och blå sjöar var fantastiskt. Liksom att träffa familj, släkt och vänner som jag inte sett på ett par år.

Idag har varit en märklig dag som fått mej att omvärdera min syn på svenska ”myndigheter”.

Först åkte vi till polisen för att ansöka om svenskt pass till Jeremia, vår yngste, som är född i Peru. Det första Maggan och jag kommenterade var att receptionisten skrattade och talade om lite av varje med ”kunderna”. Långt ifrån peruanska ämbetsmäns stenansikten. Och sedan när hon inte hittade alla uppgifter om Jeremia i datasystemet så ringde hon till Skattekontoret för att fråga. Hon beklagade inte att uppgifterna saknades och bad oss ordna det. Och i nästa vecka ska passet vara klart.

Efter lunch cyklade jag till banken. Jag bröt nämligen av misstag av mitt VISA-kort för några veckor sedan. Hemma i Chiclayo hade det på banken givit mej en avgift och en utskällning. På Sparbanken i Kinna (jag vet att den heter något helt annat nu för tiden) gav det mej ett leende, ett igenkännande (”-Utomlands?” ”- Jo men mina föräldrar bor i Kinnahult.” ”-Jasså, jag tyckte väl Du likande Georg Andersson.”) och ett nytt VISA-kort med posten om ett par dagar.

Och till sist till Skattekontoret för att se om Jeremia inte skulle ha en lite mer komplett profil i deras datasystem (=den svenska folkbokföringen). Där visste receptionisten inte alls vad som skulle göras. Men till skillnad mot i en peruanska kontext så förnekade hon inte detta faktum, utan hon ringde runt till verkets experter i grannstäderna och fick slutligen fram vad som skulle göras. Hon bad om Jeremias födelseattest, drog en kopia och sa att den sedan skulle skickas till översättning och att informationen sedan skulle föras in. Och jag behövde inte ens betala.

I Chiclayo hade jag maximalt kunnat hinna med två av dessa tre myndighets besök på en dag – och då har jag ändå hunnit bada idag, dricka kvällskaffe med Ragnar och se en film. Och I Chiclayo hade jag fått betala på varje instans (här bara för passet) och dessutom skickats iväg för att dra kopior och få dem bevittnade av notarie.

När jag cyklade hemåt efter skattekontoret konstaterade jag att det svenska samhället har så mycket gott. En dag som denna skulle jag kanske till och med kunna förstå mej på Försäkringskassans regler för föräldrapenning.

Allt gott
+Erik

>