Vad är drivkraften bakom ett sådant projekt? Artikelförfattaren kommenterar:
Skyskraporna används för att visa styrka för dem som bygger dem, om det så är spekulativa fastighetsbolag, stora internationella företag eller myndigheter. De ska inte bara ge vinst, utan också status. Av det skälet är höjden en strategisk beståndsdel.
Märkligt att med- och motgång följs åt:
Burj Dubai delar ödet med många andra byggnader som haft titeln världens högsta hus – de verkar alltid bli klara samtidig med en ekonomisk kris. Chryslerskrapan och Empire State Building blev färdiga 1930, ett år efter den stora börskraschen.
Läs artikeln i sin helhet: Jätteinvestering trotsar krisen.
Som bibelläsare är det svårt att undgå jämförelsen med urhistoriens husbygge: Kom, så bygger vi oss en stad och ett torn som har spetsen uppe i himlen. Låt oss göra oss ett namn … (1 Mos. 11:4). Herren beskådade och kommenterade projektet: Detta är deras första tilltag, och härefter skall ingenting vara omöjligt för dem vad de än beslutar sig för (1 Mos. 11:6). Följden blev språkförbistring och folkspridning ut över jorden.
Människors stads- och husbyggande präglas av egoism och prestigetänkande. I motsats till en sådan livsstil framhålls patriarkernas exempel, som levde i tron på Guds löften och ett liv i tält i väntan på det utlovade landet. Abraham … väntade på staden med de fasta grundvalarna, den som Gud har format och skapat (Hebr. 11:10). Samme författare förmanar och uppmuntrar: … här har vi inte någon stad som består, men vi söker den stad som skall komma (Hebr. 13:14).
Uppenbarelseboken lyfter fram olika scenarier av stadsbilden, till varning såväl som till uppmuntran:
På årets sista dag är det angeläget att stämma in i apostelns bekännelse: … vi har vårt medborgarskap i himlen, och därifrån väntar vi Herren Jesus Kristus som Frälsare (Fil. 3:20). En sådan status är inte baserad på att göra sig ett eget namn, utan vilar på evangeliets fasta grund: Beröm er av hans heliga namn! De som söker HERREN må glädja sig av hjärtat (1 Krön. 16:10).
