Den romersk-katolska kyrkan har nyligen avslutat firandet av ”Paulusåret” (28 juni 2008 – 29 juni 2009). Biskop Anders Arborelius skrev för drygt ett år sedan ett brev med tydliga anvisningar om påve Benedikt XVI generositet: … erbjudit katoliker att få fullständig avlat, dvs. efterskänkande av de timliga straffen för synder som redan är förlåtna.

Läs mer om innehållet:

Dekret om fullständig avlat

Benedictus XVI stadgar fullständig avlat under det paulinska året

I mitten av juni publicerades information om kyrkostyrelsens betänkande till höstens kyrkomöte. Jag skrev om det i bloggen Vigsel och äktenskap.

Under de senaste veckorna har en del reaktioner kommit från olika sammanhang:

Den danske prästen och f.d. bibelskolerektorn Hans Erik Nissen har nyligen fyllt 70 år. I Sverige är han mest känd genom andaktsboken ”Ett är nödvändigt” som tillhandahålles på BV-Förlag.

Jag fann nyligen en intressant intervju med Nissen i en dansk tidning: Vi er af natur ikke interesseret i kristendom.

 

Nordamerika har fått två sinsemellan konkurrerande anglikanska kyrkor: en liberal och en konservativ. Den 22–25 juni hölls ett konvent för den nyetablerade (konservativa) Anglikanska kyrkan i Nordamerika, ACNA. Tidningen Dagen rapporterar:

ACNA:s bas är de stift och församlingar som lämnat Episkopalkyrkan till följd av meningsskiljaktigheten kring kvinnliga präster, öppet homosexuella biskopar samt gay-välsignelser. Flera av stiften hade tidigare lierat sig med konservativa biskopar i Afrika och Sydamerika. (---) I förordet till kyrkans konstitution beklagar man den spricka som uppkommit inom Anglikanska gemenskapen och orsakats "av dem som omfamnat felaktiga läror".

Ute i världen växer religionernas inflytande. Katolska kyrkan vinner allt fler anhängare i Afrika. I Sydamerika gör evangeliska frikyrkor nya inbrytningar. Globalt sett växer islam snabbast av alla religioner. Mot dessa religiösa krafter som vill vrida tiden tillbaka, står humanismens mål att återupprätta människan som myndig varelse med förmåga att ta ansvar för sitt eget liv och bygga en etik med utgångspunkt i förnuft, medkänsla och demokratiska principer. Humanismen utgår från att godhet kommer inifrån, inte uppifrån. Det är dags att jämna ut oddsen.

Så avslutas ett inlägg av humanistiska företrädare på DN Debatt. Vad kännetecknar deras ideologiska tänkande? Artikeln ger svar:

Världen blir alltmer religiös. Även om Gud inte finns, verkar det som om vi måste lära oss leva med Honom. Så lyder ingressen i ledaren i Dagens Nyheter.

Bakgrunden är att DN analyserar religionens globala roll; två journalister vid den brittiska tidskriften The Economist har publicerat en bok med titeln "God is Back". Människor är fortfarande religiösa och deras tro påverkar politik, socialt liv och kultur.

Kyrkostyrelsen har i dag publicerat sitt betänkande och förslag till Svenska kyrkans kyrkomöte i höst beträffande vigsel och äktenskap.

Kyrkostyrelsen föreslår samma äktenskap för alla

I slutet av maj skrev jag om teologisk utbildning i bloggen om FFGs status.

Drygt en vecka senare uppmärksammar media Högskoleverkets utredning som ifrågasätter flera universitets och högskolors rätt att examinera studenter i religionsvetenskap och teologi.

Examensrätter i teologi ifrågasätts

I nära anknytning till dagens evangelietext (Joh. 14:25-29) talas om relationen till Jesus och hans ord. Två förhållanden framhålls:

1) Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord (14:23), och
2) Den som inte älskar mig håller inte fast vid mina ord (14:24).

På väg mot Stockholm ögnar jag igenom några av dagens tidningar. Metro har en intervju med anledning av ett nyligen avslutat biskopsval i Stockholms stift under rubriken Eva Brunne blir landets första lesbiska biskop. Brunne blir därmed "kollega" till Gene Robinson, den öppet homosexuelle biskopen i Episkopalkyrkan i USA.