I händelse av att du inte läser tidningen Till Liv - tag del av reflektionen i decembernumret 2008: Småförbrytarnas julafton.

Drygt tio dagar i Chiclayo - inte någon bortkastad tid precis. Tack till Maggan, Erik, Lovisa, Ester och Jeremia för all gästvänlighet! Egentligen är det bara en sak jag grämer mig över: Att jag inte behärskar det spanska språket. Engelskan kommer man inte långt med på denna kontinent.

Flygresan i går från Lima till "den vänliga staden", Chiclayo, tog en timme. När vi på eftermiddagen steg ur flygplanet var det behagliga 22 grader. Angenämt att åter få besöka denna stad - mitt första besök här var under våren 1994. Staden har växt, befolkningen likaså. Vilken förmån: ELM får fortfarande stå med i ett utmanande missionsarbete! Det blir spännande att se vad den kommande veckan har att erbjuda?

Att resa till Peru tar sin tid. Inte så konstigt - det är bort emot 1 200 mil (ungefär som att göra fem resor genom Sverige, från norr till söder). Från "dörr till dörr" tar resan upp emot 24 timmar; effektiv flygtid är c:a 14 timmar. Den längsta sträckan är Amsterdam-Lima, som utan mellanlandning tar närmare 13 timmar.

... vi måste alla träda fram inför Kristi domstol, för att var och en skall få igen vad han har gjort här i livet, gott eller ont, konstaterar aposteln Paulus (2 Kor. 5:10). Den gångna helgens texter talade tydligt om en dubbel utgång, att välkomnas hem eller att visas bort ... för evigt!

Samtal i frågor som berör mission och bistånd har allt mer ebbat ut. Jfr tidigare inlägg: Missionstrender.

Missionsuppdraget pågår - det vet vi! Guds ord talar med auktoritet och fast löfte om att så är fallet. Utgångspunkten är Guds tålamod med oss ... eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig (2 Petr. 3:8).

Den mediala uppmärksamheten kring kvinnliga prästers 50-årsfirande har inte varit överväldigande – trots att Svenska kyrkan under en längre tid bedrivit massiv propaganda. När en av landets ledande tidningar i förra veckan uppmärksammade händelsen i en intervju med ärkebiskopen, var inte festglädjen påtaglig utan fokus riktades mot de resterande motståndsfickorna:

I slutet av november 2007 besökte jag den lutherska kyrkan i Istanbul, ILK. I Till Liv nr 1/2008 skrev jag något om observationerna i artikeln Mellanlandning Istanbul. Jag fick bl.a. ta del av församlingens vision: Förhoppningar finns om att få tillgång till en egen gudstjänstlokal – förhandlingar pågår och utgör ett angeläget böneämne!

Ett av Svenska kyrkan arrangerat 50-årsjubileum når denna vecka sin kulmen – jfr tidigare blogg: 
50-årsfirande. 

Jag har funderat en del kring begreppen ”fest” och ”firande”. Bibeln nämner ”Herrens festmåltid” och motsatsen: det trolösa folkets firande. 

Profeten Jesaja talar om Herrens festmåltid (25:6–12) ... med utsökta rätter och gamla viner, ja, med bästa vin, väl klarat (25:6). Destruktiva element eleminieras: blindhet, död, tårar och vanära. Glädje och harmoni är i fokus: Se, här är vår Gud! Honom väntade vi på, han skall frälsa oss ... Låt oss vara glada och fröjdas över hans frälsning (25:9). 

Det är tio år sedan en uppmärksammad utställning visades i Uppsala domkyrka – Elisabeth Ohlson Wallins bilder av Jesus bland homosexuella. Under den gångna helgen var det dags igen.

Uppmärksamheten i media var denna gång betydligt mindre. Kyrkans Tidning rapporterar om hur domprosten Tuulikki Koivunen Bylund kommenterat händelsen: Kulturnatten 1998 kom Jesus till Uppsala domkyrka. (---) Det var inte första gången som Jesus varit här på besök, men det var ett av det mera minnesvärda. Bylund antyder också att hon ser fram emot att snart få fira sakramentala vigslar mellan homosexuella par.