Äntligen hemma men ändå borta

Äntligen hemma men ändå borta

09

maj 2021

Igår lördag nådde vi äntligen fram till vårt hus i Chiclayo efter en resa som började i onsdags eftermiddag med att vi lämnade vårt boende i Eket, Örkelljunga. Sedan via Borås, Landvetter, Amsterdam, Lima, nådde vi slutligen Chiclayo efter 80 timmar på resande fot! Det har varit skönt och motiverande att ha ett tydligt mål med vår resa, att resa till vårt hem i Chiclayo, vilket är en stor skillnad mot förra gången vi reste till Peru då vi inte visste något om hur vi skulle bo eller något om kulturen eller språket.

På Landvetter i Göteborg. Den andra bilden är i Lima – det krävs mer skyddsutrustning i Peru än i Sverige…

Samtidigt som vi kom hem igår, är det en märklig känsla att på samma gång vara borta. Känslan av att vara borta infinner sig när det är uppenbart att vi kommit till en kultur och ett klimat som är helt olikt det svenska. Borta för att vi kommit till ett hem där livet stått på paus och som vi försöker minnas hur vi levde och minnas var vi förvarat våra saker. Vi är på samma gång äntligen hemma men ändå borta!

Resan var som sagt lång men allt med pcr-test, dokument och inresekontroll gick som förväntat. Barnen har också klarat resan väldigt bra, men en flygresa på 12 timmar och 40 min från Amsterdam till Lima är krävande för alla, inte minst för de små som vill springa runt. Lägg därtill tidsomställningen på 7 timmar och vi får barn som både är trötta och pigga vid ”fel” tillfällen. Första natten vaknade de kl 01 peruansk tid och natten till idag vid 04, så omställning går framåt. För Erik har det varit tydligt att komma hem och för Anneli är det mest bara spännande med alla nya leksaker. Alla njuter vi den chiclayanska höstvärmen på 27 grader mitt på dagen och barnen passade på att bada i balja i trädgården redan igår.

Idag, söndag, har vi varit med på den digital gudstjänsten från Las Brisas och blivit välkomnade tillbaka. Det var fint! På fredag har vi blivit inbjudna att träffa de tre pastorsparen för att återuppta kontakten och det ser vi fram emot!

Tack för all uppmuntran, omtanke och förböner under denna vecka med många olika utmaningar, där vi mitt i allt har känt oss burna. Vi fick många hälsningar förra veckan och varenda en värmde! Vi vet att många bett för oss och det märktes. Fortsätt gärna, nu när vi ska komma igång med ett arbete och familjeliv här igen!

/Hjalmar och Lisa

12 reaktioner till “Äntligen hemma men ändå borta”

  1. Lycka till! Vi är glada och tacksamma att ni kommit ”hem”. Vårt riktiga hem är ändå varken i Sverige eller Peru.

Lämna ett svar till Åsa Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

© 2019 Evangelisk Luthersk Mission. All Rights Reserved