Blogg

"Det bästa som har hänt mig under året är att jag fått se att Jesus älskar mig". I dagarna håller Kids In NeeD (KIND) gruppen på att jobba med det årliga utskicket till alla KIND faddrar. KIND gruppen består, förutom mig, av Sofia Nilsson, Lina Jämstorp, Amanda Mattsson, Mia Kalin och Kerstin Johansson - härliga kvinnor och jag beundrar deras engagemang. ELM vore ingenting utan ideella krafter. Vi har fördelat på ansvaret att översätta de rapporter vi fått från BCM i Kenya och ACYM i Etiopien. Det är berörande att gå igenom alla rapporter och läsa om de stora ting.

Så var det dags igen… Känner jag mig redo att lämna Peru? NEJ! Känner jag mig redo att komma hem? JA! Precis som det ska vara med andra ord. Uppbrott är aldrig riktigt roliga men jag försöker tänka på att det ska bli gott att träffa familj och vänner i Sverige igen och det ska det bli - verkligen gott. I måndags morgon satte jag och Nicolaj oss på lyxiga bussäten i skinn, till priset av en korv och läsk på Ica Maxi, och åkte den dryga tre timmar långa vägen genom "öknen" till Piura. Där mötte oss ett härligt gäng.

Så lägger jag en otroligt spännande vecka i Chiclayo bakom mig. Är så tacksam till Gud för allt jag får vara med om härute. Här i Chiclayo bor jag och Nicolaj Wibe hos Steffen (ELM Dk missionär) och Kate (hans gulliga fru) och de skämmer bort oss verkligen. Varje morgon vaknar man till en kaffe latte och ungefär så fortsätter dagen… Steffen hade lagt ett fint program för veckan vilket bl.a. inneburit att besöka församlingar och samtala med olika nyckelpersoner inom kyrkan. Vi har också haft många spännande samtal mer Steffen och Kate om kyrkans nuvarande situation och framtid. Kate och Steffen IELCH.

Så sitter jag här igen... på taket och beskådar en vacker solnedgång över Arequipa. De vackra vulkanerna glänser i rödgult sken och jag påminner mig om att det nog kommer att dröja innan jag ser denna vackra syn igen. Imorgon bär det av vidare mot Lima och sedan vidare mot Chiclayo. Solnedgång över vackra Arequipa I fredags gick jag sista passet på språkskolan. Jag måste än en gång få uttrycka att jag är mäkta imponerad över vilket engagemang det finns på denna språkskola. Alla lärare har elever boende hemma hos sig vilket innebär 24 timmars engagemang. Det har passerat flera hundra elever.

Jag håller på att avsluta den tredje veckan här i Arequipa och har en vecka kvar tills jag är fullärd på spanska… eller inte kanske. Man vill så mycket men man måste har rimliga krav på sig själv när man bara har fyra veckor på sig. Men det är fortfarande lika kul att läsa spanska – ett fantastiskt vackert och rikt språk med mycket nyanser och känslouttryck (passar mitt känslomässiga jag…) Om en dryg vecka är det dags att resa norrut till Chiclayo och Piura. Det ska verkligen bli spännande, men jag njuter i fulla drag av varje dag jag.

Jag sitter på taket i mitt nya temporära hem och tittar på en vacker solnedgång över den otroligt vackra staden Arequipa och reflekterar över att det faktiskt bara var en vecka sedan jag kom hit. Innan jag reste fick jag många bibelord att bära med mig. Från mamma och pappa fick jag Ps 139. En mäktig psalm om att Gud KÄNNER OSS rakt igenom och att han ALLITD finns med oss var vi än befinner oss och att hans KÄRLEK till oss är långt mer än vad vi någonsin kan fatta. Med den psalmen kändes det tryggt att resa inte.

Sitter och ser solen går upp över Stockholm medans jag summerar sommaren som gått. Jag bär med mig så många underbara möten med människor i alla åldrar. ELMs årsmöte i Lund, sommarveckan på Fridhem, sommarmötet i Ängelholm och PULS. Att få vara med aktivt under sommarens stormöten på olika håll är verkligen en förmån. Inte bara för den goda undervisning och fantastiska sången och musiken, men också att få informera och inspirera till mission samt att få möta ER, mina egentliga arbetsgivare, dvs ELMs medlemmar, vid missionsbordet eller missionstältet - det är så uppmuntrande. Under PULS hade vi missionstält och lanserade.

Igår hade jag skypesamtal med Nicolaj i Danmark, Steffen i Peru och Amanda i Sydafrika. Idag hade jag ett skypesamtal med Saara i Mongoliet och Tomas i Pakistan. Efter detta svarade jag på ett mail från Indien medan jag funderade lite på framtida volontäruppdrag i Etiopien. Världen blir ganska liten när man har det jobb man har... Fredagkväll och jag kommer strax att checka ut veckan för att checka in helgen. I helgen får vi besök av elever på Strandhems bibelskola, Mattias Andersson, Therese Ekström, Alfred Nilsson, Viktor Einarsson och så läraren Daniel Engelbrekt. Känns jättekul att få ha dem här. De kommer att vara med på barngrupper, ungdomsgrupper, möten och så har.