Blogg

Här kommer en liten glimt från de senaste dagarna på vårt påskläger i Främre Asien. Under tisdagen fick förmiddagens undervisning om hur det är att sprida evangeliet här, vävas samman med eftermiddagens besök och bönevandring på en helig plats för muslimerna. På kvällen fick vi ta emot budskapet om att när allt hopp är ute, då är Jesu armar maximalt utsträckta. Det gör han på korset, för att ta emot dig. Den gemensamma nämnaren för onsdagen har varit påfyllning: - Av Biblar i ett bokställ invid en gata, där 2000 personer varje månad plockar en Bibel när de går förbi. - Av Guds kärlek.

För några dagar sedan reste 17 förväntansfulla resenärer, från Norrbotten i norr till Skåne i söder, till Främre Asien för att få fira påsk här. Vi bor i en stor stad på ett trevligt hotell. I hotellets källare finns ett konferensrum där vi har undervisning på förmiddagarna och på kvällarna. På eftermiddagarna åker vi ut på utflykter för att uppleva landet och kulturen samt för att se och förstå hur religionen tar sig i uttryck i detta land. I går förmiddag fick vi undervisning om hur det ser ut för de fåtalet kristna som finns i landet och blev inspirerade över.

Nu var det ett tag sen vi skrev men vi har helt enkelt inte hunnit med eftersom det varit fullt ös. Filippa blev efter ett sjukhusbesök med lite dropp piggare igen och vi kunde fortsätta vår resa på landsbygden. Vi fick uppleva de fantastiska bergslandskapen i Chesinende när vi blev hembjudna till en kenyansk familj på ”kycklinggryta”. Efter detta åkte vi vidare till byn Saino och bodde i gamla missionären Kerstin Nilssons hus. Det är många vi träffar som talar gott om Sverige och de missionärer som varit här och verkligen gjort skillnad. Vi var inbjudna till en ungdomsgrupp i.

Så sitter jag här igen på restaurang Tanta på Lima flygplats. Det är här jag brukar sitta innan min hemresa och summera resan. Det har känts både roligt och meningsfullt att vara här. Denna gång har jag stannat lite längre än jag brukar för att ha lite mer tid med Unossons och volontärerna och även ha möjlighet att vara lite fler dagar i Piura än jag brukar. Det har varit intensiva dagar och mycket har hunnits med. Något av det viktigaste vi tjänstemän gör när vi reser ut på fältet är att ta med våra utsända volontärer och missionärer. Även.

Helgen som gick hade vi fantastiska dagar i de västra delarna av landet. Vi vaknade tidigt i lördags morse och tog matatun mot staden Kericho. Allt eftersom förändrades landskapet från det dammiga och torra Nakuru, som vi vant oss vid, till grönskande vyer och vidsträckta teplantager. Som vi kanske berättat är de inga stora kaffedrickare här i Kenya utan det är te för fulla muggar. Sista biten upp mot den lilla byn Sigowet trängdes vi ihop minst 20 personer i en minibuss med kanske 14 sittplatser. Inte så kul på skumpiga vägar i den afrikanska hettan… Väl framme möttes vi.

  Hej allihopa! För snart två veckor sedan åkte min mamma hem till Sverige igen efter att ha hälsat på i två veckor. Hon fick vara med en vecka här i Chiclayo, då jag hade mina vanliga uppgifter och därefter åkte vi den 6 timmar långa bussresan tillsammans till Cajamarca. Det är en stad som ligger nästan 3000 m över havet och det var så vacker natur där, som faktiskt påminde en del om den svenska fjällen! Det fanns gott om klöver, granar och fläderbuskar,.

Äntligen är jag på plats. Det var två år sedan sist. Jag landade i Lima på kvällen den 9 februari och mina första veckor i landet ägnades åt att ha tid med missionärer och volontärer samt träffa våra kära syskon i Chiclayo och se lite av kyrkans verksamhet. Det är en glädje att se hur väl familjen Unossons trivs här i Peru både med familje- och vardagsliv och med de uppgifter de har i missionsarbetet och i familjeprojektet som de är så väl rustade att utföra. Det är också roligt att ser hur volontärerna Klara, Miriam, Sara och Vibeke fått växa.

Dagarna börjar flyga fram här borta och nu är vi inne på vår tredje vecka i Kenya och på Bethesda. I detta inlägget vill vi berätta lite mer om vad vi gör om dagarna, vårt schema och våra rutiner. Tänker att det kan vara kul för er att få en inblick i hur vår vardag ser ut! På morgonen går vi upp mellan 06:30 och 07:00. Det är hyfsad normal tid för oss studenter men vi klår inte grabbarna på barnhemmet, de är uppe redan vid 05:00. Morgonsömnen störs dock lite av tjo och tjim från skolbarnen som glider in tidigt.