Blogg

Frågan om huruvida kristen tro och lära har påverkat framväxten av det moderna Sverige blir mer och mer aktuell. För den som fäster vikt vid tankens betydelse för kulturens utformning – och inte endast materiella faktorers – kan svaret vara självklart jakande. Men hur har det gått till? Hur kan vi se och förstå hur kristendom utgjort det fundament på vilket Sverige – och den västerländska civilisationen i stort – vilar? Det framträder tydligast i mötet med främmande tänkesätt och kulturer. Det ateistisk-materialistiska synsätt och tänkande som i dag dominerar i vårt land, skapar en kontrast som blir alltmer påtaglig för den.

Att reformationens påverkan har varit stor över hela linjen på Europa och dess historia är uppenbart för många. Men att det också är reformationen som utgör avstampet för den nya tiden och präglar europeiskt liv ända in i våra dagar är mindre ofta erkänt. Den saken kan en icke-europé kanske vara mer öppen för och lättare bli varse än vi infödda européer. Indiern Vishal Mangalwadi har skrivit en bok i ämnet, The Book That Made Your World – How the Bible Created the Soul of Western Civilization (2011), som således driver tesen att Bibeln har format vår västerländska värld och skapat.

Etiopien har drabbats av oroligheter. Landet lever i stor spänning över vad som kommer att ske i framtiden. I samtal med vänner vädjar de om förbön. Samtidigt har landet stängts ner på grund av koronaviruset. Tack  för att du sätter upp Etiopien på bönelistan. Be för landet, folket, kyrkan och alla våra kära vänner. Jonny Bjuremo.

Jag märker att Knutby är ett ständigt återkommande samtalsämne med mina vänner, och det är inte så konstigt för det är så mycket som är märkligt med hela historien. I det förra inlägget skrev jag om fundamentalism och bibeltrohet, men i det här inlägget tänkte jag reflektera över hur kulten omkring Åsa Waldau faktiskt kan hjälpa oss att förstå något av vad evangelium innebär. I Uppdrag Gransknings dokumentär om församlingen återkommer berättelserna om människor som har varit rätt eller fel (för det allra mesta har de varit fel) och därför blivit utfrysta och/eller illa behandlade. Det har varit Waldau som har bestämt.

Edit 2020-07-09: Omskrivning av hur Gud talar under rubriken "Karismatiskt ledarskap". Jag hade tänkt att jag skulle låta Knutbydebatten dra förbi utan att jag la mig i den, men vem försöker jag lura …! Det finns så många saker som är konstiga i den här historien – men också i den efterföljande debatten! –som motiverar ett inlägg på bloggen. Det här inlägget bygger på det senaste utskicket till våra predikanter, som jag brukar skicka ca var fjärde vecka. Knutby och Bibeln Mitt intresse för debatten väcktes egentligen av Per Ewerts ledare i Världen idag där han kritiserade en debattartikel av Peter Halldorf i.

I samråd med Unossons beslutade vi i slutet på maj att de ändå ska försöka komma hem i sommar enligt ursprungsplanerna. Det är beundransvärt och ovärderligt att de valt att stanna kvar i Peru fram tills nu för att gå igenom denna kris tillsammans med kyrkan och Gud har gett dem kraft till det. Men den långa karantänen med alla restriktioner har förstås också varit slitsam och nu behöver de vila och återhämtning på hemmaplan. Familjen har via svenska ambassaden fått tillstånd av peruanska myndigheter att via landvägen ta sig till Lima och de har nyss lämnat Chiclayo för att.

Den 25 maj 2013 sa Lisa och jag (Hjalmar) ja till varandra för att älska varandra i nöd och lust. Det beslutet har jag inte ångrat en dag. Föga visste vi då att vi sa ja till att vara tillsammans i karantän i 70 dagar i Peru (men det finns å andra sidan ingen jag hellre skulle sitta i karantän med än med henne). I fredags kom beskedet om att karantänen förlängs med 37 dagar till siste juni!! Alltså beslut om 50 % förlängning och totalt 107 dagars nödläge med strikt karantän (är inte det världsrekord?!). Det var milt sagt en.

Förlängning?! Det är inte fotboll vi pratar om utan livet i Peru i dessa dagar. President Vizcarra meddelade igår en förlängning av karantänen till den 24 maj. När det är avklarat har vi suttit 70 dagar i karantän och rört oss på samma lilla yta utan möjlighet till sociala kontakter, stimulerande arbete eller utflykter, men med massor (för mycket) av tid för att bl a spela uno, fia med knuff och yatzy. Lämpligt nog är Erik i en ålder då sällskapsspel börjar bli riktigt roligt och Anneli är nöjd att leka bredvid. Vi är ofantligt trötta på karantän och på.