Blogg

Sedan två månader bor vi i Sverige igen. Vi upplever det som i missionslitteraturen kallas  "omvänd kulturkrock" eller "hemkomststress". Vi märker att vi har förändrats. Och att ni har förändrats. Allt i Sverige är inte perfekt, och det är inte som vi tänkte att det skulle vara. En del är bättre och en del är sämre. Mycket är varken bättre eller sämre, bara annorlunda. Men det kostar på att byta världsdel. Samtidigt upplever vi mycket värme. Människor som saknat oss, som bett för oss, som burit oss. the_ID.

Under snart fyra år har jag bloggat om missionärslivet i Peru. Ambitionen har varit att ofta upplysa, ibland uppbygga och någon gång underhålla. Snart är det dags för oss att flytta till ett annat land. Ett som för större delen av familjen är ganska okänt, lite skrämmande och fullt med människor man inte riktigt känner. Läskigt! Vi ska flytta till Sverige. Passerar antagligen gränsen till Svea rike via Öresundsbron den 14 juli. Flytten innebär också många avsked. Lika jobbigt för barnen som för Maggan och mej. Skola, församling, kollegor och vänner försvinner allt på en gång. Det tar på krafterna att.

Vad ska du göra om Sverige drabbas av krig? Kanske har du aldrig funderat på frågan. Jag tror inte att Sveriges beredskap är särskilt god. Det finns visserligen en militärmakt som säkert är redo, med flygvapen, marin och armé. Men hur är det med resten av befolkningen? Nu är det väl inte så mycket som talar för att Sverige ska drabbas av en väpnad inom överskådlig framtid. Men jag funderar på vilken beredskap finns det i svensk kristenhet för ett andligt uppvaknande? the_ID.

Kyrkoåret i Sverige ser inte ut som på andra håll i den världsvida kyrkan – det har jag skrivit om tidigare på bloggen. I morgon är det Kristi förklaringsdag i den lutherska kyrkan i Chiclayo, liksom i de flesta (?) lutherska kyrkor. the_ID.