Dag 55 i karantän och det blir förlängning

Förlängning?! Det är inte fotboll vi pratar om utan livet i Peru i dessa dagar. President Vizcarra meddelade igår en förlängning av karantänen till den 24 maj. När det är avklarat har vi suttit 70 dagar i karantän och rört oss på samma lilla yta utan möjlighet till sociala kontakter, stimulerande arbete eller utflykter, men med massor (för mycket) av tid för att bl a spela uno, fia med knuff och yatzy. Lämpligt nog är Erik i en ålder då sällskapsspel börjar bli riktigt roligt och Anneli är nöjd att leka bredvid. Vi är ofantligt trötta på karantän och på att inte kunna röra oss mer än i vårt hus och att alla dagar ser i stort sett likadana ut. Vi har haft en del oro kring hela situationen, och det tär en del, men just nu känner vi oss mer lugna och avslappnade i denna monotona och ovissa situation (även om vi är väldigt less på det hela). På något sätt blir det en vardag i att bara låta tiden komma till oss och försöka följa med i barnens behov av lek, mat, sömn och närhet – med lite jobb inemellan då motivation kan uppbådas…

Den berömda platån för smittspridning har inte infunnit sig i Peru, utan antalet smittade fortsätter att skjuta i höjden (därav förlängning) och drygt 1700 personer har dött i Peru av covid-19 och över 62 000 är konstaterat smittade. En ljusning för oss är att från och med den 18 maj tillåts barn under 14 år att gå ut en halvtimme om dagen upp till 500 m från hemmet. Det betyder att vi snart kan röra oss fritt i området som vi bor i, till glädje för cyklande Erik och Anneli på sin balanscykel. Det kommer att göra en skillnad.

Det andra glädjeämnet är att regeringen presenterat en fyramånadersplan för att återöppna landet. Det vill säga från maj till augusti ska företag och transporter sakta men säkert få komma igång. T ex är det sagt att inrikesflyget kan komma igång i slutet av juni och internationella flyget i slutet av juli. Det vill säga om det inte är andra saker som talar emot ett öppnande, men hur som helst så hjälper det vår tanke och känsla att få höra en lite mer långsiktig plan, även om vi räknar med att det kan bli bakslag i planen. Men i nästa vecka öppnar gruvdriften, textilproduktionen och fiskenäringen och det erbjuds catering, om nu något tröttnat på att laga sin egen mat hemma😊.

Vi fortsätter hålla kontakt med pastorsparen och vid två tillfällen har Hjalmar även varit med på digital bönesamling med pastorer och predikanter från kyrkan i Chiclayo. Det är fint att tillsammans få dela upplevelsen och utmaningarna vi står i och känna att vi inte står ensamma. Det betyder mycket!

– liksom alla hälsningar vi får från Sverige och att tänka på alla er som regelbundet ber för oss. Vi känner oss burna och vi ber för er uthållighet! Gud med oss! (Matt 1:23)

/Hjalmar&Lisa