Dag 7 i Nakuru, Kenya – En mycket bra dag.

Dag 7 i Nakuru, Kenya – En mycket bra dag.

Detta är nu dag 7 för mig och Amanda i Kenya och vi är inne på fjärde dagen av våra swahilistudier. Känslan av att dagarna går fort är mycket påtaglig samtidigt som det känns som en evighet sen vi reste hit. Mycket har vi lärt oss på denna korta tid och mycket har vi fått se som vi aldrig innan har sett. Både jag och Amanda längtar efter att få komma till Bethesda för att få träffa pojkarna som bor där och att få träffa personalen. Tiden i lägenheten som vi har nu är väldigt viktig och den har varit bra på det sättet att vi har fått tid och rum till att smälta intryck och sakta men säkert slussas in en ny kultur. Men vi känner oss lite instängda på ett sätt och längtar till att få flytta till det stället där vi kommer vara mest och att få bygga upp relationer där.

Idag har varit en mycket bra dag – som rubriken lyder. Evans, vår swahililärare, tog oss ner till marknaden efter lunch och gav oss i uppdrag att lära oss 10 olika namn på frukt/mat och 5 olika namn på frukter. Glada gick vi därifrån nöjda med mötet som vi haft med en kvinna som heter Purity. Hos henne hade vi handlat några dagar innan och när vi kom fram till henne idag igen så kunde hon våra namn och sa att hon inte hade glömt oss! Efter marknaden lämnade Evans oss för att vi en gång för alla skulle försöka klara oss själva tillbaka. På vår väg hem hände mycket:

  • Vi fick uppleva hur det var att som vit gå ensam utan någon kenyan vid vår sida
  • Vi kollade i tre olika bookshops efter en viss typ papper och köpte tillslut i den tredje butiken papper till vår master of swahili
  • Vi träffade 3 gatupojkar som försökte sälja varor till oss, vi förvånade dem med våra swahiliikunskaper så att de frimodigt började prata med oss som om att vi inte bara var objekt för deras försäljning (förhoppningsvis…)
  • Vi tog en tuktuk hem och jag lyckades med frasen: tunataka kuenda milimani (vi vill åka till milimani)

Ja, det ser inte så mycket ut för världen kanske. Men för mig och Amanda har det varit en stor dag! En mycket stor dag. En dag då vi fått inse att vi kan klara detta och att klyftan mellan oss och kenyanerna inte är 10 mil lång utan kanske bara 10 meter så att man i alla fall ser varandra. En dag då vi fått upptäcka att kommunikation är nyckeln. En dag då vi fått inse att rädsla inte leder oss någonstans eller hjälper oss på något sätt.

Ibland är det ensamt här – när känslan av att vara oförstådd och konstig tar över. När känslan av att bara vara en börda kommer smygandes. När ingen egentligen vet vem man är, vart man kommer ifrån, vad som får en att skratta eller vad som får en att gråta. Men allt är ju en del av detta – att vara här som volontär. På något sätt visste vi att alla dessa känslor skulle komma och kastade oss in i rollen frimodigt med tanken att ”det kommer säkert gå bra” eller ”man lär sig att uppskatta allt hemma då och oj vad vi kommer växa”. Och så sant som det är sagt – det kommer gå bra och ja, oj, vad vi kommer växa! Men när man är mitt i det så finns känslorna dock där. Men vi mår bra, det gör vi verkligen. Gud är god mot oss och vi ser fram emot det som komma skall.

Detta får vara allt för denna gången. Så tacksam för all förbön och uppmuntran, det gör så mycket!

/Malin Månsson
Nakuru, Kenya

7 reaktioner till “Dag 7 i Nakuru, Kenya – En mycket bra dag.”

  1. Tack för att ni sätter ord på det som sker så att vi får möjligheten att dela er vardag. Härligt att ni med både ödmjukhet och frimodighet kliver in i den nya kulturen och tar för er. Gud välsigne er!

  2. Tack! Känns som att jag går tillsammans med er i stan o sen åker skumpig tuctuc till Milimani. Och jag känner igen känslorna som uttrycks så väl :-). Ser fram emot mer! Härligt att ni använder swahiliorden! – Och viktigast är att Jesus finns vid er sida. Mbarikiwe! Karin G Ekström

Lämna din kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© 2019 Evangelisk Luthersk Mission. All Rights Reserved