Diakoni och ELM

Lite tankar efter en förmiddag om diakoni i Hässleholm.
Det finns en ökande medvetenhet om diakonins berättigande och motivation i rörelsen.
Det är roligt att märka som diakon. Under en intensiv förmiddag fick jag förmedla något av diakonins grundläggande motivering i Gud och hans Ord – speglat genom diakonen Jesus.
Samtidigt märker jag att denna medvetenhet också är lite trevande därför att diakonins/diakonatets plats i en lågkyrklig rörelse i en senmodern tid inte alltid är så lätt att definiera.
Den Andres nöd ser vi och den kallar såväl enskilda individer som grupper/gemenskaper till handling. Frågan är hur detta kanaliseras? Finns det utrymme för diakoni i ELM?
Det är jag övertygad om, men frågan är hur arbetet ska se ut i framtiden så att vi inte riskerar att den diakoni som görs/existerar i ökande grad definieras utanför rörelsen.

• Hur kan vi som rörelse uppmuntra till och kanalisera människors diakonala initiativ?
• Det kanske är dags att samtala om ett grundlagsdokument i diakoni som är gemensamt för rörelsen?
• Vi måste kanske också arbeta med diakonatets roll i våra föreningar och församlingars liv? Att ge personer som arbetar med människor ett klart mandat och en roll i våra föreningar/församlingar kan vara ett sätt att tydliggöra diakonin och kommer att få positiva mereffekter.

Ja, detta är frågor som ligger på mitt hjärta och tanke just nu och som jag gärna diskuterar med Er….

/Eder Fredrik