En gitarrist

Under mer än tre år gick jag till området Cerropón i utkanten av Chiclayo på lördagskvällarna för att leda en samling med sång, bön och bibelundervisning. För två  år sedan bildades det en församling som resultat bland annat av de samlingarna. Då hade Maggan och jag redan flyttat till Sverige.

Men ikväll fick jag vara med igen. Det var fantastiskt att möta syskonen i Cerropón. Ett par nya ansikten och flera bekanta. I torsdags fick jag frågan om jag ville leda bibelstudiet. Jag blev glad för frågan, och utgick ikväll från berättelsen i slutet av Markusevangeliets fjärde kapitel om hur Jesus stillar stormen.

Att undervisa och predika tycker jag om, och det har jag en kallelse att göra. Men ”förr” när jag gick till Cerropón fick jag dessutom ofta spela gitarr till sångerna. Ibland var kollegan Tina med, då ”slapp” jag. Men ikväll spelade Walter till de flesta sångerna. Fatastiskt! Tina började lära honom några ackord för kanske tre år sedan och nu kunde han ackompanjera flera av sångerna. Härligt!

Jag det var härligt att se hur den lilla församlingen i Cerropón fortsätter framåt. Elin och Mattias Lindström har gjort ett stort arbete där under sina år i Chiclayo, och det är gott att ibland få se växt. Många gånger är missionsarbete så långsiktigt  och man kanske står mitt uppe i det, så det är svårt att se om det växer.

/ErikJA