Filipperbrevet 4

Filipperbrevet 4

Sista söndagen i april lyssnade jag till Merci, som predikade i Las Brisas. Förutom delar av Filipperbrevet fyra hade han också Femte Mosebok 16:16-17 och Första Korintierbrevet 16:1-4. Om Du vill så ta fram Din bibel (eller bläddra på www.folkbibeln.net eller www.bibeln.se).

Merci valde att utgår från ett av de teman som finns i Fil 4: Givande! Det är ett mycket aktuellt ämne i församlingarna i Chiclayo, eftersom man är inne i en process med att utnämna pastorer, samtidigt som man har en mycket begränsad ekonomi och väldigt dåligt givande i församlingarna.

5 Mos 16:16-17
Tre gånger om året skulle varje judisk man träda fram inför Herren – och ingen fick komma tomhänt. Det fick bara inte ske! Nu kanske någon invänder att vi lever inte på Gamla testamentets tid. Det gäller inte oss. Så låt oss då gå till Nya testamentet…

1 Kor 16:1-4
Dagen efter sabbaten skall var och en regelbundet lägga undan vad han har råd med. Dagen efter sabbaten, det är söndagen, och då uppmanar Paulus de kristna i Korint att ge. Och de ska göra det VARJE söndag. Om Femte Mosebok talar om tre gånger om året, så talar Nya om 52 gånger om året. Ordagrant konstaterade Merci: ”Si queremos escapar del Antiguo Testamento, el Nuevo nos pide aún más.” (Om vi vill fly från Gamla testamentet ska vi bara se att Nya kräver mer.”

Fil 4: 10-15
Filipperbrevet är ett brev fyllt av glädje. Det gäller också i det sista kapitlet, där den första halvan handlar om detta. Gläd Er alltid i Herren. I verserna tio till femton är glädjen också närvaranade. Först när Paulus tacka församlingen i Filippi för det stöd som han fått av dem. Församlingen har hjälpt Paulus, stått vid hans sida i uppgiften att sprida det glada budskapet över världen. De har bett, de har stått med medhjälpare och de har burit Paulus ekonomiskt. Det är fantastiskt att få vara med och bära ut evangeliet – och tänk att få göra det på så många olika sätt.

Vidare är glädjen med i Paulus i liv när han vittnar om att han kan leva enkelt och i överflöd. Periodvis hade inte Paulus någon inkomst. Men han litade också då på Herren och fortsatte arbetet att för ut budskapet. Och periodvis hade han det gott, kanske inhyst hos någon rik och förnäm kristen broder eller syster. Men för Paulus spelar det inte så stor roll. För hans glädje går så mycket djupare – den sträcker sej härifrån till evigheten.

Det var fyra veckor med Filipperbrevet. Jag kan inte annat än att sluta med samma ord som Paulus: Herren Jesu Kristi nåd vare med er ande.

+Erik >

Lämna din kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© 2019 Evangelisk Luthersk Mission. All Rights Reserved