Helad? Kanske, kanske inte…

Det är hög tid för mig att skriva några rader, det var längesen sist! Sen fyra veckor tillbaka har jag varit hemma i Sverige för vidare utredning av min hälsa. I torsdags förra veckan fick jag äntligen svaren från läkaren och det var positiva nyheter. Proverna hade inte visat tillräckligt mycket för att de skulle kunna ge mig en diagnos och den ”aktiva” inflammationen de hittade på röntgen i hjärnan i Nairobi i februari kunde de inte hitta här i Sverige. Trots detta så finns det fortfarande misstankar om att jag har en neurologisk sjukdom men i nuläget är bevisen för svaga för att fastställa något. Det kan vara så att jag aldrig mer kommer få symtom igen vilket jag hoppas. Oavsett vad det är eller vad de har varit så kanske jag faktiskt har blivit helad, så känns det nu i alla fall och jag behöver nog tid att låta det få sjunka ner i mig.

Jag har känt mig rätt så bräcklig den sista tiden och då menar jag inte fysiskt utan mer själsligt. Det har pågått en kamp i mitt hjärta. Gud har känts lång borta, även om jag vet med mitt förnuft att han alltid finns vid där så är det så mycket svårare att tro det när känslorna inte är med. Jag vet att känslorna kan lura oss ibland men samtidigt vill jag också vara ärlig och berätta som det är. Nu kanske ni tänker att jag är glad och lycklig och det är jag men samtidigt så finns kampen fortfarande där, frågan som ”varför skulle allt det här hända” kommer att fortsätta vara i mitt hjärta ett tag till. Kanske skulle jag mogna mer, få mer insikt om livet, komma närmare Gud, bli mer förstående och ödmjuk. Som ni förstår kan jag kan bara gissa.

TACK till alla er som har kommit ihåg mig i era förböner! Jag har fortfarande inte förstått hur många som har bett för mig och era böner har verkligen burit mig, speciellt alla de gånger jag själv inte har orkat be. Vi behöver verkligen varandra!

Be/Tacka för:

• Bethesda. Nu har det startat ett ”kycklingprojekt” som innebär att de mycket snart ska byggas upp ett antal hönshus där de ska ha möjlighet att föda upp kycklingar som sen kan bli en inkomst för verksamheten. Kycklingarna finns redan på plats. Förhoppningsvis har Bethesda snart sin egen brunn vilket också ska bli en inkomst källa i framtiden.
• De nya pojkarna som kommit och att fler ska få kontakt med Bethesda.
• Personalen, speciellt Getoi som miste sin lilla flicka förra veckan.
• Församlingen i Nakuru-Pangani- att Jesus ska få komma in på riktigt i människors hjärtan.
• Mina kollegor Kerstin och Sofia
• Volontärerna Mia, Jenny och Oskar

Vad är mod?
Att konfrontera drakarna
Övervinna hindren
Förstå riskerna
Verkligen leva
Alltid hoppas
Gå hela vägen
Och förvänta sig det bästa

(ur boken” Det är aldrig kört”)

Lina Jämstorp