Isen var sämst vid roddstadion

Isen var sämst vid roddstadion

03

mar 2011

Idag åkte jag skridskor till jobbet! Någon stjärnskrinnare är jag inte, men jag köpte ”nya” skridskor förra veckan på Röda Korsets second handbutik. De är säkert tjugo år gamla, men ändå trettio nyare än mina tidigare. Endast två mindre vurpor blev det, och inga bestående men.

Isen har legat ganska länge nu på Hjälmsjön och det har varit kallt, så jag var inte orolig för att isen skulle gå upp. Men det var inte överallt den var så bra att åka skridskor på. Sämst var den vid roddstadion som ligger vid ett sund. Möjligen är vattnet mer i rörelse där, och blir därför ojämnt när det fryser. På ett par ställen till var det svårt att åka. Där var det för att lite snö hade samlats och packats till av bilar som varit ute och kört. Men sämst var det alltså vid roddstadion.

Det märkliga är att igår promenerade jag hem från jobbet över sjön. Det var jobbigare än att åka skridskor, och tog längre tid, eftersom jag halkade hela tiden. Då tyckte jag det var en lättnad att komma fram till roddstadion. Där fick jag bättre fäste med mina skor, eftersom isen var ojämn. igår var isen bäst vidd roddstadion.

Morgonens lärdom: Det beror på vad jag har på fötterna hur jag upplever underlaget.

Den lärdomen ska jag försöka tillämpa när jag funderar på vilka missionsmetoder och evangelisationsstrategier som passar bäst i Sverige. Jag har de sista veckorna läst en del om Alpha, och hört en del människor berätta om deras erfarenheter av Alpha. Många har positiva erfarenheter, och har sett människor komma till tro genom Alpha. Härligt! Samtidigt tror jag inte att det i Sverige finns ett sådant genomslag som engelsmännen beskriver i några olika sammanhang i andra länder.

Café och olika öppnare gudstjänstformer provas på några håll i ELM, ibland i kombination. Det är nog inte så dumt i världens näst mest kaffedrickande land. Någon föreslog igår att jag skulle satsa på att köra runt med husvagn på en tältmötesserie i sommar. Har tältmötet en framtid i Sverige?

Några former vi provat på de yttre missionsfälten, som t ex att starta sjukvårdskliniker, tror jag inte passar som missionsstrategi på svenskt underlag idag, men det finns kanske andra lärdomar från Kenya, Eritrea, Etiopien och Peru vi kan ta till oss i Sverige?

Och så måste alltid och hela tiden bönen finnas med.

/Erik

Bild från Hitta.se

2 reaktioner till “Isen var sämst vid roddstadion”

  1. Något som jag tror hade varit mycket spännande är om ELM-BV hade bjudit in t.ex. en evangelist från någon av våra missionskyrkor att under ett år jobba tillsammans med dig. Det hade säkert varit nyttigt för oss att bli utmanade av någon som inte bär våra kulturella skygglappar.

  2. Tack för dina lärdoms ord: Det beror på vad jag har på fötterna…..
    Det passar i många situationer tycker jag.

    Trevlig helg!

Lämna ett svar till Per Henriksson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

© 2021 Evangelisk Luthersk Mission. All Rights Reserved