Låt mig börja med dig

Låt mig börja med dig

Nog hade jag tänkt skriva en julhälsning här på bloggen. Men inspirationen infann sig inte riktigt. I alla fall inte förrän ganska sent fredagen den 21 december. Då blev min julpredikan färdig som jag sedan fick hålla i Snärshults missionshus på lilljulafton, den 23 december. Jag predikade om det omöjliga, om ”Sån’t Gud gör”. Inkarnationens mysterium, att Gud blev människa, det var omöjligt. Men Gud är den som skapar möjligheter och gör det omöjliga.

Sedan hade jag tänkt skriva en nyårshälsning. Men de två dagar jag skulle jobba mellan jul och nyår blev sjukdagar. Något litet elakt virus krävde två och ett halvt dygns vila. Och sedan var det plötsligt 2013.

Ett nytt år. Vad ligger framför detta år? Visst funderar man. Förväntningar, farhågor och förhoppningar blandas. Hur möter vi framtiden? Det okända?

Ett sätt är att möta med rädsla. Ett annat att möta med frimodighet. Jag tror inte att det är helt upp till oss själva att välja vilket. Men jag tror att ju närmare vi håller oss Jesus och ju mer vi förväntar oss hans ledning ju mer tippar vi över från rädsla till frimodighet.

Därför tycker jag så mycket om sången ”Låt mig börja med dig,  o min Frälsare kär, varje år, som du giver mig än” (LH 130). Den andra versen uttrycker särskilt tryggheten inför framtiden för den som är nära Jesus:

Låt mig börja med dig, i ditt heliga namn, Som allenast har frälsning i sig.

Slut mig hårt intill dig, i din trofasta famn. Där är trygghet och vila för mig

Trots bruset därute i världen!

God fortsättning på 2013!

/ErikJA

2 reaktioner till “Låt mig börja med dig”

  1. God fortsättning, Erik!

    Antingen … eller … / eller … både och … (beträffande rädsla och frimodighet, etc)? Hos Paulus finns en paradox – ett både och-perspektiv:

    Vi vill inte på något sätt väcka anstöt, för att vår tjänst inte skall smutskastas. Nej, under alla förhållanden vill vi visa att vi är Guds tjänare, med stor uthållighet, under lidanden, nöd och ångest, under hugg och slag, under fångenskap och upplopp, under arbete, nattvak och svält, i renhet och insikt, i tålamod och godhet, i den helige Ande, med uppriktig kärlek, med sanningens ord och Guds kraft, med rättfärdighetens vapen i både höger och vänster hand, under ära och vanära, med dåligt rykte och gott rykte. Man kallar oss villolärare, men vi talar sanning. Vi är misskända men ändå erkända, vi är döende men lever, vi är tuktade men inte till döds, vi är bedrövade men alltid glada, vi är fattiga men gör många rika, vi är utblottade på allt men äger allt (2 Kor. 6:3-10).

    Andens fattigdom … nådens rikedom …

  2. Önskar dig Erik det samma ett gott nytt år!
    Ber att du ska få ett välsignat år i din tjänst och som predikant.
    Herren med Dig och din familj!

Lämna ett svar till Roland Gustafsson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

© 2021 Evangelisk Luthersk Mission. All Rights Reserved