Lördag i Främre Asien

Sista hela dagen i Främre Asien inledde vi med ett bibelstudium över några verser i Uppenbarelseboken. Sist i Bibeln finns ”facit”. Där avslöjas hur allting kommer att sluta. Men precis som när jag ibland slog upp facit längst bak i matteboken när jag gick i skolan så ges ibland ett svar man inte helt förstår – för man vet inte hur leden fram till svaret ska se ut. Uppenbarelseboken innehåller en del sådant, som är svårt att riktigt förstå, men huvudbudskapet är klart och tydligt: Vid tidens slut ska den frälsta skaran prisa Gud och Lammet för frälsningen.

Efter bibelstudiet tog  vi buss till en annan del av staden. Vi fick besöka ett hem där ett par av våra vänner bor. Vi har bott på hotell hela veckan och ätit gott på olika restauranger – men det är något annat att få välkomnas in i ett hem.

Vi fick också lyssna till en ung människas vittnesbörd om sin väg från en muslimsk uppväxt till en stegvis, trevande omvändelse till Kristus. Och hon berättade hur svårt det hade blivit i kontakten med familjen när hon berättade om sin nya tro.

Några av oss gick till det lokala badet och blev badade och skrubbade. Och så åt vi på en restaurang med utsikt över sundet och såg solen går ner i väster bakom siluetter av moskéer, palats och skyskrapor.

Dagen avslutade vi på samma sätt som den började i Uppenbarelseboken. Vi sjöng tillsammans sången ”Det går en väg mot framtiden” (LH 538).

/ErikJA