”Microheterogenization”

”Microheterogenization”

Hur ser vi på subkulturer i vårat samhälle?

Individer i olika subkulturer vill ibland definiera sig själva i kontrast mot det etablerade samhället och de värderingar som den större kulturen har, detta kan också speglas över på det andliga området.

Australiensaren Alan Hirsch skriver i sin bok The Forgotten ways om ”microheterogenization” eller mer enkelt uttryckt: ”sub-kulturalisering” och påpekar att vi i ett senmodernt samhälle kan observera att kulturen inte bara svänger och byts, utan även att kulturen bryts ner och fragmenteras. Kvar finner vi olika grupper som inte längre bara definieras utifrån ett försanthållande av en metanarrativ (religiösa grupperingar, politiska ideologier, nationella identiteter osv.), utan grupper som hålls samman av allt ifrån kulturella intressen, sexuella preferenser till klädmode – ofta mindre drastiska ”sociologiska markörer” än tidigare.

Kyrkan måste igen granska den kontext som hon är en del av. Som kristna måste vi våga att se runt oss och försöka att identifiera några av de strömningar i det samhälle som vi är en del av och lever i.

  • Hur reagerar jag på en person som föredrar goth-stil (svarta kläder, svart smink) en punkare eller en raggare?
  • Hur når vi människor i tydliga kulturella, mediala och modemässiga subkulturer med evangeliet?
  • Känner de sig bekväma med att komma in i den gemenskap som vi är en del av?

Inkluderande Gemenskaper”

Försök att missionera utifrån en mono-kulturell utgångspunkt med utgångspunkt i Sverige anno 1952 är ofta dömt att misslyckats eftersom samhället har förändrats – men de eviga sanningarna har kanske inte varit mer eftersökta och aktuella.

Jag har i olika sammanhang det senaste året talat om ”inkluderande gemenskaper” och viktigheten av att ha mästaren som modell för våra liv och gemenskaper. Det tror jag även gäller i frågan hur vi når fram till och bemöter olika subgrupper/subkulturer i vårt samhälle.

Jesus var radikal i sin inkludering och lika radikal i sin förmedling av sitt budskap.
Han var inte rädd för att möta, samtala med och vittna för olika grupperingar i sin kultur – det bör heller inte vi vara.

Även här tror jag att det är viktigt att tänka nyplantering av kristna gemenskaper!

Flera olika gemenskaper når olika typer av människor, också i subkulturer i samhället. Man kan inte förvänta att alla subkulturer och människotyper i samhället känner sig hemma i våra traditionella gemenskaper och traditioner när det gäller inkludering, utan vi måste i större grad gå/nå ut till de grupperingar som redan finns och möta dem på deras arenor.

 

Kommentera gärna frågan hur vi når individer i subkulturer i vårt senmoderna Sverige!

4 reaktioner till “”Microheterogenization””

  1. Det ligger mycket i det du skriver, Fredrik. Vi är rätt säkert ganska ogästvänliga många gånger. Även om vi inte vill det naturligtvis. Men förutfattade meningar ligger nära till hands. En människa som vill följa Jesus tycker vi kanske ska vara som de flesta och bete sig ”som vanligt folk”. Eller?
    Men Jesus drog sig ofta till de ovanliga.
    Hur ska vi göra då? Kanske vi behöver be betydligt mer om förändring hos oss själva, än att be om förändring hos andra!?

  2. ”Tuggar” lite på versen, Per…det ligger en hel del här….och i det efterföljande såklart… Kan du utveckla lite hur du tänkte kring versen i sammanhanget?

    Tänker att utmaningen blir såväl strukturell som personlig när det gäller inkludering och
    att det finns utmaningar på bägge dessa områden, helt klart…

Lämna ett svar till Henrik Nilsson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

© 2021 Evangelisk Luthersk Mission. All Rights Reserved