Mitt i allt…

Ibland blir jag bara såååå glad! Det kan var små händelser, några ord från någon, eller något annat. I vår lutherska kyrka här i Kenya, ELCK, pågår maktkamper och strider som är splittrande och förstörande. Det är lätt att tappa modet när man ser det och ser vilka förödande konsekvenser det kan få för kyrkans liv.

Men så kommer det bevis på att det finns liv, det finns hopp! Förra veckan hölls en stor ungdomskonferens på Itierio. Cirka 400 ungdomar (i onsdags), äldre och yngre, var där under nästan en vecka. ELCK Youth Association stod för arrangemanget. Flera av Kenyas 47 counties (län) var representerade, bl a Nairobi och Migori har nämnts. Jag tänker att det kanske är som ett kenyanskt PULS-läger?!

På Atemo hölls ett regionalt ungdomsläger med ett sort antal deltagare. Vid gårdagens gudstjänst var kyrkan överfull, en del fick stå och sitta utanför kyrkan!

I fredags fick jag vara med på en s k Graduation, examen på Atemo Bible College. Då utexaminerades 19 evangelister från kisii, maasai, kamba, luo och luhya-grupperna. En dag med sol, fest, glädje, mycket folk och många tal med uppmuntran till evangelisterna och påminnelser från Guds Ord.

Under helgen har jag varit i Saino pastorat för att i lördags vara med i kvinnornas samling i Kipkoris, långt ”ut i bushen” . Det är drygt 10 km från Saino på bitvis dåliga vägar. Jag hade ursprungligen sagt att jag skulle promenera tillsammans med övriga men blev ombedd att hjälpa några av dem som har svårt att gå så långt att kunna var med. Så det blev bil. Det hade inte regnat i fredags och var förhållandevis torrt i lördags förmiddag. Och drygt halva sträckan har fått en beläggning av grus och sten så en del av de värsta lerhålen är borta. Men det fanns ändå ett par ställen där jag gick ur bilen och kollade läget för att se vilket spår som verkade bäst. Med fyrhjulsdriften påkopplad och lite försiktighet på ett ställe och lite fart på ett annat gick det bra att komma igenom. Innan vi vände tillbaka hade det regnat och haglat och var mera lervälling på de platserna. Men jag tycker det är roligt att testa och klara av att komma igenom och visste ju nu ungefär vilket spår jag skulle välja. Så det gick bra.

Vid samlingen fick kvinnorna redogöra för hur det gått för dem med de uppgifter de fått i juni att i handling visa sin kärlek till kyrkan. Flera av grupperna (församlingarna) hade nämnt att göra rent, plantera blommor, att komma i tid som sådant de skulle förbättra. Och det verkade ha gått bra med en hel del av det de sagt sig vilja göra. Lördagens ämne var Fred. Jag hade förberett lite och pastor Kiprotich fyllde på. Han påpekade att fred med andra börjar med oss själva. Gud har på korset stiftat fred och det får vi minnas när vi ser korset och dess vertikala bjälke. Den horisontella påminner oss om att vi ska hålla fred med varandra. Om inte jag själv har fred kommer det också att påverka min medmänniska negativt. Han lärde oss också en ny hälsning där en säger:” Jesu fred” och församlingen svarar: ”varar för evigt”!  Kvinnorna vidarebefodrade den hälsningen i sina respektive församlingar vid gudstjänsten igår!

Idag börjar del 2 av konfirmationsläsningen i Sigowet. Ett tjugotal deltagare i olika åldrar väntas delta i undervisningen. I april hölls den första delen, i december planeras för den tredje och då ska också hållas examen och konfirmation. När jag skriver det så här verkar det inte som en större grej men i de områden jag mest arbetat har det inte varit mycket av konfirmationsundervisning, i en del fall har jag sett och hört personer konfirmeras eller välkomnas i församlingen trots att de saknat undervisning och inte ger prov på att kunna trosbekännelsen eller Fader Vår. Därför gör det mig oerhört glad att detta är igång. Jag har fått förmånen att hjälpa till att undervisa och ska dit på onsdag. Be för dem som håller i det här, be om välsignade möten och lärdomar för både undervisare och undervisade. Be om välsignelse över Sigowet församling och pastorat!

En liten inblick i en helgs aktiviteter, en beskrivning av glädjeämnen där den sistnämnda gjorde att jag tänkte: Det här måste de få veta där hemma!

Kerstin Nilsson

 

2 reaktioner till “Mitt i allt…”

Lämna din kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© 2019 Evangelisk Luthersk Mission. All Rights Reserved