Nu var det jul igen

Salama nacho!

Jag har anlänt till Etiopien och påbörjat anpassningen för mina 3,5 månader i detta land med att återigen fira Jesus födelse. Det är inte bara juldatumet som är annorlunda i detta land i jämförelse med Kenya och Sverige. Här har de 13 månader, deras årsräkning är på 2005 och klockslag sägs ”efter sjätte timmen” vilket innebär att om de säger kl. 2 så menar de 08:00, 5= 11:00 osv. Maten är starkt kryddad och som man kan visa sin kärlek med genom att mata den man älskar. Ett väldigt konkret sätt att säga ” jag gillar dig”. Men största skillnaden är nog ändå att de har en annan skrift (dvs: inte latinska bokstäver) och ett språk som kräver en flexibel tung-och sväljfunktion för att kunna få fram olika klickljud. Man kan kort och gott säga att det är en helt annan kultur som är några år efter men en månad rikare. Skönt är det att jag har fått en mjukstart in i allt nytt genom nestorsparet Bengtsson som jag firade jul med i Addis. Det första de gjorde var att klippa till mig rejält, håret runt mina öron och i nacken såg ju för illa ut. Med missionsexpertis nära till hands samt Bregott och Stureost på matbordet fick jag alltså ännu en gång vara med om ett julfirande som var för bra för mitt eget bästa:)

Varken etiopierna eller i kenyanerna lider av i-landssjukdomen” Julklappshets”, det räcker ju som sagt att mata varandra för att visa uppskattning. Julen ter sig därför mycket annorlunda från vår egen materialistiska. Däremot påminner firandet i kyrkan mycket om hem. Julevangeliet, barnkör, predikan och till sist en proffsig vuxenkör med min favorit ”Veni veni Emmanuel” i sitt arsenal. Stämningen i den knökfulla kyrkan var på topp och får därför bli detta inläggets restips.

Addis Abeba= Om du inte vet var du skall fira din andra jul!

Jag har också i skrivande stund anlänt till Asella missionsstation och det stora barnhemmet för barn som mist en eller båda av sina föräldrar. Det är mycket nytt och ett mycket stort ställe här utanför staden Asella. Inom kyrkans område är det mycket aktivitet och jag har inte helt kommit in i vardagen ännu. Men även här är jag omringad av erfaret folk som vill de till att man trivs och får god insyn i hur det funkar med barnen och skolan. Jag fick presenterat mig på fredagens aftonbön och köra armbrytning med de barn som vågade utmana mig med 10 godisklubbor som pris. Ingen vidare isbrytare eftersom de fick så de teg. Men det spelar ingen roll eftersom teckenspråk är mitt främsta kommunikationsverktyg med dessa barn.

Nästa inlägg kommer handla om det bröllop jag blev inbjudet till och ”Den stora apinvasionen-05”

Allt gött // Fredrik