Bönesvar

I söndags var det både Första maj och Bönsöndagen. Ute på gatorna tågade demonstranter med sina önskemål skrivna på plakat och banderoller medan kristna samlades till bön i kyrkor och kapell. Finns det likheter mellan de båda aktiviteterna? Man kan nog se vissa likheter. Bön handlar kanske inte så ofta om protest, men likväl om att göra sina önskningar kända för högre makt.

Lärjungarna önskade att Jesus skulle lära dem att be. Och han gjorde det. Han gav dem en bön och en bönemodell. I Lukas evangeliums elfte kapitel finns en version av Herrens bön, och efter den fortsätter Jesus att under visa om bönen.

Under predikan i söndags tog predikanten upp frågan om uteblivna bönesvar; hur kan vi hantera det vi upplever som tystnad från Guds sida? Det är en viktig själavårdsfråga. Många har bett i svåra situationer, men inte upplevt att Gud svarat.

Men mina tankar gled för en stund iväg under predikan. Jag funderade på ordet bönesvar. Vad betyder det? Och vem är det som inte svarar i bönen? Bön definieras ibland som ”hjärtats samtal med Gud”.  Alltså som ett samtal, en dialog. Självklart är det svårt att föra ett samtal om en av parterna tystnar och tiger. Men det är också svårt om en part har fullt upp med annat, göra flera saker samtidigt som samtalet pågår eller helt enkelt glömmer att höra av sig.

Mitt hjärtas samtal med Gud är fullt av avbrott. Långa stunder av tystnad. Men det är inte Guds fel. Det är inte han som är distraherad. Inte han som tiger. Det är jag.

Jesus sade till dem: ”Om någon av er har en vän och går till honom mitt i natten och säger: Käre vän, låna mig tre bröd, för en vän som är på resa har kommit till mig och jag har inget att sätta fram åt honom – vem av er skulle då få till svar där inifrån: Stör mig inte! Dörren är redan låst och mina barn och jag har gått och lagt oss. Jag kan inte gå upp och ge dig något. Jag säger er: Även om han inte skulle gå upp och ge honom något för att det är hans vän, så kommer han att gå upp och ge honom allt han behöver för att han är så oförskämt djärv . (Luk 11:5-8)

Det vanliga förståelsen av Jesus berättelse är att vi ska vara som vännen som knackar på hos grannen mitt i natten. Men kan det vara så att det är Herren som är så oförskämt djärv att han bultar på min dörr i sin längtan att få svar?

/ErikJA

1 reaktion till “Bönesvar”

Lämna din kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

© 2021 Evangelisk Luthersk Mission. All Rights Reserved