På ett café

Ibland har jag förmånen att få skriva något till ELM:s tidning Till Liv. En del läsare tycker säkert det händer för ofta, men jag tycker om att skriva. Och jag tycker om tidningen. Blir glad när den ligger där i postfacket.

Idag satte jag mig i kafeterian på en av Chiclayos modernare mataffärer (tänk: ICA Maxi). Jag köpte en passionsfruktjuice, plockade fram min Bibel och började läsa. Funderade lite, skrev några rader på ett blankt A4-ark. Läste lite till. Sög på bläckpennan. Skrev något. Kanske blir det en artikel till tidningen.

Plötsligt stod en av affärens vakter vid mitt bord. En bastant dam (100 kilo+) som såg ganska bestämd ut. Nu ber hon mig att gå, tänkte jag, eftersom jag hade min väska med mig in i affären – och borde lämnat den i inlämningsdisken vid ingången. Jag mötte vaktens blick och gjorde mig klar att komma med några ursäkter. Då tittade hon på min uppslagna Bibel – som inte var spansk – och sedan på mig igen. Ansiktet sprack upp i ett leende och hon sa: God bless you! Så gick hon vidare in i affären.

Jag satt kvar en stund till. På vägen därifrån förundrades jag över vilken mäktig Gud vi har. Och över hur stort det är att en främmande kvinna, men ändå ett syskon i tron, kommer fram och önskar mig Guds välsignelse. Vilken mäktig Gud vi har!

/Erik