Peruvian time och besök hemifrån

Peruvian time och besök hemifrån

Nu när jag har varit bott här i snart tre veckor är det några intressanta vardagliga och kulturella skillnader som visat sig. Eller egentligen rätt så många, en del får vänta till ett annat inlägg, Kanske har jag missförstått något, men det får ni ha överseende med.

När man ska handla kollar de alltid sedlarna noga för att se om de är äkta i kassan.  Sedan packar de varorna i kassar åt en. De packar kött för sig, städgrejor för sig, bröd för sig o.s.v. det innebär att kassarna kan bli väldigt olika tunga. Jag har två teorier varför de gör så. En teori är att det ska bli lättare att se vad man har köpt för vakten. När man ska gå ut står det nämligen en vakt som kollar ens kvitto och ens påsar (ibland tejpar de faktiskt igen påsar innan man går in också). En annan teori är för att det är mer hygieniskt. Eller så tycker de helt enkelt att det är behändigt, vem vet, kanske ska fråga om det.

2015-10-29 13.10.33
Shoppingcentret som ligger jättenära Smetanas.
2015-10-29 13.10.28
Typ Ica Maxi. Här kan man hitta allt från mat till möbler och kläder.

 

Jag har också fått lära mig använda gasspis, lyckligtvis fick jag lite träning i USA innan jag kom hit. Ändå är jag fortfarande nervös när ugnen ska användas och tändas. Det känns som om den borde läcka gas som ett såll pga de gigantiska hålen, men jag har fått försäkran om att den fungerar som den ska.

2015-10-29 18.58.56

 

Det finns också fler saker att vänja sig vid, men när man lär sig så är livet sig ganska likt som i Sverige. Med hjälp av ett filter kan man drick kranvattnet, som smakar precis som i Umeå. När man tvättar och duschar måste man komma ihåg att slå på varmvattnet.  Det är också strängeligen förbjudet att slänga papper I toaletten. Toapappret är gjort speciellt för att motverka lukter (och det verkar faktiskt fungera).  Sedan kommer sopbilen varje dag, väldigt bra! Då ringer den i en klocka och alla kommer ut med sina sopor. Jag har inte helt lärt mig när den kommer och hur man ska bete sig, men jag är alltid stolt och glad varje gång jag får iväg soporna.

Man kan ju ha fördomar om att personer här inte är så bra på att komma i tid… och det stämmer, men det fungerar bra, man lär sig att t.ex. ungdomsgruppen startar 35 min efter utsatt tid, kvinnogruppen 20 sent och gudstjänsten 10-15 minuter sent. Man får gärna komma utsatt tid och småprata dock. Det passar egentligen mig väldigt bra eftersom jag alltid var tvungen att stressa i Sverige. Jag satsar alltid på att komma till utsatt tid, men är jag inte färdig slipper jag stressa och ändå kommer jag oftast bland de första, eller inte sist i alla fall.

Och vilka andliga lärdomar kan man dra av det då? Kanske:

”Vart jag mig i världen vänder, står min lycka i Guds händer.”

Ps. Jag vill också passa att säga att Rakel Smetana har kommit, yeeey!!! Och tack så jäääääättemycket för alla hälsningar och presenter som blev skickade med henne!!!! 🙂

För er som inte vet det är Rakel missionssekteterare, min kontaktperson i Sverige och goda vän från församlingen i Sackeuskyrkan. Hon är också syster till Jan-Ulrik, Janne, Smetana. Janne är missionär här tillsammans med sin fru Ann-Charlott, Annis och det är deras barn Adam, Cornelia och Filip, jag hjälper med skolan, så finns det en lillasyster också som heter Ella och är 4 år.

Igårkväll fick jag besök större delen av de i Smetanaklanen, de hjälpte mig att skruva ihop badrumsspegel och sätta upp lite grejer på väggarna och fick se hur lägenheten blivit. Idag var vi också tillsammans. Janne hade hyrt en minibuss och så hadde vi sightseeing hela dagen. Vi var både vid havet… och inte vid havet, väldigt trevligt att få se mer av området kring Chiclayo och säkert extra roligt för Rakel som just kommit hit! Här nedan kommer några bilder.

2015-10-30 12.11.02
Filip som njuter av dagens första stopp.
2015-10-30 13.57.01
En plats lite utanför Chiclayo.
2015-10-30 17.06.05
Vi var på en ”strutsfarm”, fick till och med klappa några, men inte dehär, de var tydligen livsfarliga. De kunde sprätta upp en människa som ett papper om de sparkades sa guiden. Emuerna från Australien var då betydligt snällare. V fick också se Nanduer, som också är en typ av strutsfågel men som finns vilt uppe bland bergen här.
2015-10-30 17.56.19-2
Filip som njuter vid dagens sista stopp.

Nåd och frid /Ida G. Movevolontär, Peru

Lämna din kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© 2019 Evangelisk Luthersk Mission. All Rights Reserved