Så mycket kärlek!

Så mycket kärlek!

På Boarding School har vi 27 barn. I de olika klasserna på Förskolan har vi oftast 61 + 36 + 18 barn i Nursery-kindergarden,  Lower-kindergarden respektive Upper-kindergarden. Och jag älskar dem alla så otroligt mycket! Hennok, min, självutnämnda, lilla privata livvakt som är så otroligt duktig på engelska. Gadisa, som är den enda av ungarna som jag nästan aldrig lyckas vinna över i pingis. Bemenet, som tillsammans med Eshetho är en sådan fantastiskt bra och klok ledare för de andra killarna. Derejesh som alltid levererar de största leendena och de varmaste kramarna. Yalfal, som har så mycket glädje och energi i sin lilla kropp att man blir alldeles matt bara av att se på henne. Meheret Tena, som alltid har någonting mycket viktigt på gång och som aldrig sitter still. Den andra Meheret, som ständigt söker efter en trygg famn att krypa upp i för att bli tröstad när längtan efter mamma blir för stor. Joseph, som nästan alltid har ett stort leende på läpparna, men som även han behöver få sig en lång och kärleksfull kram ibland, när saknaden slår till. Yonas, som kämpar och kämpar med engelskan, och som gör så stora framsteg. Madgelan, som redan pratar fantastiskt bra engelska, och som har de vackraste ögonen man bara kan tänka sig. Kedir, som trots stora problem med hosta och astma, ändå spelar fotboll och pingis med sådan energi att han till slut knappt kan andas. Tamirat, som är så duktig på att imitera folk att man bara kiknar av skratt. Fikardu och Desta, som är så lika varandra att man knappt kan skilja dem åt. Otroligt vackra Rahima, som alltid är så mild och vänlig men som ändå kan retas med glimten i ögat lite av och till. Tesfey, som är världens uthålligaste lilla retsticka. Feyisa, som snart är 14, men som fortfarande inte har klarat ettan eftersom han inte har haft råd att gå i skolan. Kabo,  som verkligen måste kämpa i motvind men som ändå alltid har det soligaste leendet. Axan, som alltid kommer smygandes med sina små kittlande händer när man som minst anar det. Tebeso, som gärna vill vara stor och självständig men som egentligen bara är en liten pojke som behöver närhet och kärlek. Gerum, som är ny och som vi därför ännu inte har hunnit lära känna så bra. Gemmechis, som ser ut som den lilla björnen i björnbröderna, och som är så bedårande söt. Betlihem, som alltid försöker prata amarinja med oss i hopp om att vi en dag kanske ska förstå. Sanight, som jag aldrig någonsin har sett ledsen eller nere. Tsagai, som är ganska blyg men väldigt pålitlig. Negato, som verkligen är mogen och klok för sin ålder. Och alla de andra ca 115 barnen som Gud låter oss få lära känna och dela vardagen med! De är alldeles underbara varendaste en av dem, och helt omöjliga att inte älska!

Jag börjar nästan känna mig lite som en 142 barns-mamma, och det är knappt så att mitt hjärta klarar av att rymma så mycket kärlek! Gud är verkligen god som ger oss alla dessa barn att älska, och det är långt ifrån en svår uppgift att ha! Även om man ibland kan gripas av stor frustration när barnen bråkar med varandra, eller inte vill lyssna på lektionerna. Tänk då vilken fantastisk far vi har i himlen som älskar oss alla så oändligt mycket mer än vad jag älskar de här 142 barnen, och som har ett så oändligt mycket större tålamod med oss än vad jag har med ”mina” barn. Det är verkligen en välsignelse att få påminnas om det varje dag i våra vardagsuppgifter; hur otroligt älskade vi är av Gud!

/Miriam move-volontär, Etiopien

20151006_153335

1 reaktion till “Så mycket kärlek!”

  1. Åh vad fint att höra! Härligt att ni trivs och har fått så bra kontakt med barnen! Hoppas ni får bättre internet snart dock!

    Massor av kramar till er båda! <3

Lämna din kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© 2019 Evangelisk Luthersk Mission. All Rights Reserved