Sjung till Herren en ny sång!

Sjung till Herren en ny sång!

Den rådande situationen med covid-19 lägger sordin över de festliga gudstjänster som invigningen av en ny sångbok skulle ha varit runtom i vårt land. Trots det är glädjen över arbetet som utförts under 15 år lika stor. En ny sångbok är inte bara för ett år eller tio, den ska hålla många år framöver och vara till uppbyggelse, undervisning och inspiration för kommande generationer. Jag kommer ihåg hur jag under mina första år här i Sverige som kantorsstudent och församlingsmedlem inte kunde få nog av den svenska psalmskatten! Den var helt underbar i mina ögon. Vilken rikedom i toner och teologi! Så mycket mod, glädje och tröst! De svenska psalmerna har kommit mycket närmare mitt hjärta än de lettiska och de har kommit dit för att stanna.

Under våren uppmärksammar Droppen den nya Lova Herren med ett reportage från sångkommittén (nr 2) och med en ny berättelseserie ”Sånger berättar”. Det är angeläget att lyfta fram sångboken i Droppen. Det är ju en sångbok även för våra läsare!

Sångboken innehåller många av de gamla, traditionella sångerna men även en hel del nya. Det känns tryggt att sångerna som prövats av generationer av kristna under många hundra år får plats i vårt trosliv och gudstjänst idag och det blir spännande att utforska och och lära sig nya sånger.

I alla sammanhang där man är mån om sitt arv, sina rötter och identitet är det naturligt att det nya går hand i hand med det traditionella. Inget binder ihop generationerna tätare än gemensam sång! Lettland, som jag kommer ifrån, har en stark körrörelse och vart femte år förenas körerna i en gemensam sångfestival för unga och gamla. Genom åren bygger givetvis en sådan rörelse upp sin tradition, sin egen sångrepertoar, sin sångskatt. Det kristalliseras ut vilka sånger som består från generation till generation, vilka som ska läras till barnen och ungdomarna. Det är de starka kompositionerna, högkvalitativa musikaliskt och textmässigt, men inte alltid så lätta att framföra, som består. Sånger som berättar det lettiska folkets historia, folkets värderingar och vad som definierar vår identitet. Texterna och musiken ska ges vidare till kommande generationer. Och så blir det. En sångfestival är otänkbar utan dessa skatter som alltid sjungs, allt som oftast två gånger under publikens och sångarnas jubel. Så finns det sånger som återkommer med några års mellanrum och en del är nya som ska prövas. Många av dem sjungs inte mer än en gång. Några, en liten bråkdel, överlever och blir en del i den skatt som berättar om vår folksjäl.

Jag tänker att det är lite på samma sätt med en kristen sångbok fast den skatten är mycket djupare, mer universell, äldre, och dyrbarare. På ett mångfacetterat sätt berättar den hela mänsklighetens frälsningshistoria. Och det är vi, i vilkas händer sångboken kommer, som ska ge den vidare till våra barn.

Men, kan man fråga, ska inte varje tid komma med sitt eget tonspråk och uttryckssätt? Kan verkligen en gammal psalm tilltala våra barn? Förstår de vad sången handlar om? Självklart har varje tid sitt tonspråk och uttryckssätt! Musiken måste kunna förnyas och kreativiteten måste hitta nya vägar. Men jag tror inte alls på att en psalm som i århundraden har uppbyggt, undervisat och tröstat folk inte kan tala till våra barn. Min äldste son hade förmånen att gå i en kristen skola i USA när han var 5 år. Skoldagen brukade avslutas med en kristen sång eller psalm från barnens små sångböcker. Varje dag var det ett barn i klassen som fick välja sin favoritsång. Vilken var det, tror ni? Jo, allt som oftast valde barnen ”Vår Gud är oss en väldig borg”! En psalm som gett kraft, mod och frälsningsvisshet i 1500-talets Tyskland kan tilltala femåringar i en skola i USA år 2006. Inte konstigt, tycker jag, eftersom den är min favoritpsalm också.

Samma tendens har jag observerat under flera år i mitt arbete med Göteborgs gosskör. Det kommer till tydligast uttryck under juletid. I vanliga fall är det jag som väljer repertoar men under julförberedelserna kan jag ofta få frågor: ”Ska vi inte sjunga den eller den sången från förra året?” Jag vet! En julkonsert är inte en julkonsert utan Adams O Helga natt och Händels Hallelujakören med snart 300 år på nacken. Min kör som består av pojkar och ungdomar skulle aldrig förlåta mig om jag uteslöt de sångerna och några andra favoriter från årets julprogram. Det är självklart! Precis lika självklart som det faktum att ingen av mina 7-8 åriga gossar förblir oberörd av Händels melodi i adventssången Dotter Sion. Det går inte missta sig på glädjen och entusiasmen som bokstavligen flödar från gossarna när de år efter år sjunger den sången.

Lärdomarna jag har fått genom mitt körarbete med barn och unga är många. Här vill jag nämna två.

För det första, det finns sånger och psalmer som berör genom tiderna oavsett ålder. Svåra texter är spännande att förklara och svåra ord som blir förklarade vidgar barnens vyer. Det är underbart att i deras ögon se hur pusselbitarna faller på plats. Vem är egentligen Dotter Sion? Hur kan en gammaltestamentlig profetia som man sjunger om i första versen få sin uppfyllelse i den andra? Diskussionerna kan bli riktigt intressanta. Svåra ord och texter som inte blir förklarade kan ligga som en hemlig kod i många år tills man upptäcker dess betydelse. Det är inget fel på det, man hinner inte förklara allt, man hinner inte förstå allt. Det viktigaste är att texterna finns där och bidar sin tid för att bli upptäckta.

Den andra som jag har lärt mig är att barnen gillar sånger som de känner igen och kan. Det tydligaste exemplet på detta är att gosskörssångarna gång på gång vill återvända till de sånger som de sjungit förut. Samma fenomen har jag observerat även i kyrkans barnkörer. Gamla favoriter försvinner inte om man lär sig nya sånger. Det blir bara nya favoriter. Där känner jag mitt ansvar och mina möjligheter som körledare. Vilka sånger vill jag ge min kör? Vilka ska bli deras favoriter? Jag vet att det ligger i mina händer.

Jag är övertygad om att samma principer gäller vår sångskatt. Barnen kommer att gilla de sånger de har fått lära sig och det är vi som lär dem: föräldrar, mor- och farföräldrar, musiker, söndagskollärare, barnledare och präster. Gör vi det kommer den nya sångboken vara våra barns skattkammare: till tröst och hjälp i svåra stunder, till glädje, mod, undervisning och vägledning i det kristna livet! Precis som det har varit i generationerna före oss.

Inese, Droppenredaktör

 

1 reaktion till “Sjung till Herren en ny sång!”

  1. Tack Inese! Spännande att läsa dina reflektioner och fint att Droppen kommer lyfta fram vår nya sångbok i vår. Guds välsignelse i arbetet med tidningen.

Lämna ett svar till Henrik Åström Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

© 2019 Evangelisk Luthersk Mission. All Rights Reserved