Småländska äventyr

Småländska äventyr

Det var en härlig och solig morgon i lördags när jag körde genom det småländska landskapet. Vid tio var jag framme vid Vimmerby och svängde in på en rastplats för ett kort toabesök. Ett besök som blev längre än jag tänkt eftersom toalettdörren gick i baklås.

Trots att jag hävde hela min lekamen mot dörren gav den inte efter. Vad göra…? En städlista på väggen talade inte bara om att inrättningen var städat föregående dag, utan där fanns också ett telefonnummer till Trafikverket. Hopp! Som släcktes eftersom ingen svarade på numret. Det fick bli 112. Jag informerade om min situation och på medkännande småländska utbrast telefonisten: ”Det låter ju helt förfärligt!” Hon kopplade mig vidare till Polisen, som i sin tur jagade rätt på någon ansvarig på Trafikverket.

En halvtimma kan kännas ganska lång – särskilt om man är inlåst på en toalett – och mina tankar gick till Anton i Katthult. Emil lyckades ju låsa in honom på Trisseboa (04:50) just när det var husförhör i Katthult. Men efter en halvtimma kom i alla fall en hjälte från Svevia (fd Vägverket produktion) och lyckades bryta sig in så att jag kunde komma ut.

Strax före (!) utsatt tid kom jag så ändå fram till Brantestads missionshus där jag skulle medverka vid en dag om mission. Brantestad ligger en liten bit utanför Vimmerby och missionsföreningen där tillhör ELMs systerorganisation Östra Smålands Missionsförening.

”Behövs det mission i Sverige?” och ”Hur blir man missionär?” var två av ämnena jag undervisade om. Efter min undervisning och grupparbeten ordnade man ett missionslopp för att samla in pengar till Nytt Hopp i Helsingborg – en missionssatsning bland invandrare i Sverige. Både löpare och påhejare njöt av vårsolen, och av pizzan som serverades efter loppet. Dagen avslutades med ett kvällsmöte med sång, vittnesbörd, redovisningar och förkunnelse.

/ErikJA

7 reaktioner till “Småländska äventyr”

  1. Oj, det låter lite ”instängt”. Verkar som du höll dig lugn och fin där inne. Har varit i det missionshuset en gång och sovit i samband med den där Emils (m fl) värld. Då höll vi på att tappa ett hjul på bilen…

  2. Jag hoppas att ditt besök i Småland inte avskräckte dig att komma tillbaka trots intermezzot med toaletten.
    Småland är ett vackert landskap, inte minst i den del som du befann dig.

  3. Fantastiskt! Gud ske lov att du kom fram, punktligt dessutom. Mobiltelefoner är inte så dumma.

    Men moderna toalås är mest bara rappel. Tacka vet jag rejäla gammaldags haspar! (På insidan, alltså).

  4. Tack för kommentarer.Trots strapatserna så är jag inte avskräckt inför kommande Smålandsresor.
    Tillsammans med min femårige son har jag dessutom idé om att den aktuella typen av offentliga toaletter skulle kunna utrustas med en liknande katapult som moderna stridsflygplan har. Alltså en lucka i tacket och en sprängladdning under stolen som gör det möjligt att skjuta ut sig i nödsituationer. Som t ex när dörren gått i baklås.

  5. Tack för senast. Det var inspirerande att ha dig hos oss. Det var skönt att du kom i tid, men hade du inte hunnit hade det inte varit någon katastrof:
    Det sägs att en predikant i ÖSM, som cyklade till ett missionmöte, blev försenad och de som hade samlats i missionshuset hade tagit upp en sång i väntan på honom. När han ställde sin cykel utanför missionshuset hörde han att de sjöng ur Guds Lov 118: ”Var är du? Var är du? Vart skyndar du hän…”. När han klev in i missionssalen blev det med repliken:
    – Här är jag!
    Eftersom detta hände på ”haspens tid” hade hans försening nog andra förklaringar

  6. Så här efteråt kan det vara roligt och lätt att skratta åt men jag tror nog att du kunde hålla dig för skratt när du var där. Roligt att du var i Småland och inspirerade folket där.
    Önskar dig en god arbetsvecka!

Lämna ett svar till Gunilla o Arne Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

© 2021 Evangelisk Luthersk Mission. All Rights Reserved