Tillbaka från Etiopien!

Den 4-13 februari var jag, Daniel, i Etiopien tillsammans med Jonny Bjuremo. Etiopien var det sista av ELMs missionsländer som jag inte hade varit i och det var därför med stor spänning och förväntan som jag åkte. Vi åkte i första hand för konsultationer med den lutherska kyrkan i Etiopien, men hann också tillbringa några dagar på kyrkans område i staden Asella.

Vi kom till huvudstaden Addis Abeba natten till onsdagen och tillbringade dagen där med att bland annat besöka kyrkans område. ELM (då BV) kom till Addis 1921 första gången och man byggde snart upp både en pojk- och en flickskola. Idag finns en skola på området (för det är väl samma område …? :o) med ett antal hundra barn som fungerar fint, men också en stor församling. Den församlingen bildades 1960 och idag samsas kyrkans ledning och församlingen på samma område. Många svenska missionärer har bott och verkat här, och det var så fint att få se platsen med egna ögon!

Kyrkan i Addis Abeba. Bakom mig och till vänster ligger bostäder, till vänster och kyrkan finns kontor och bakom kontoren ligger skolan och skolgården.

På torsdag morgon åkte vi till staden Debre Zeit för överläggningar med kyrkans ledning. Det var jag och Jonny från ELM, från SLEF (Svenska Lutherska Evangelieföreningen i Finland) Brita Jern (ledare för utlandsmissionen) och Albert Häggblom (verksamhetsledare) samt deras utsända Heidi och Evans Orori, Edny Forss och Helena Sandberg, Roland Gustafsson för litteraturmissionen Scriptura och på fredagen Mark Rabe från Missourisynoden. Kyrkan representerades av sin president Qes Moses (qes betyder präst) och generalsekreterare qes Dawit, samt av rektorn för det teologiska seminariet i Asella qes Mekonnen. På lördagen fick vi dessutom ett kort möte med styrelsen för hela kyrkan.

Albert Häggblom, Jonny Bjuremo och Evans Orori.

Det var givande att få sitta ner och samtala med vännerna och höra om vad som händer i kyrkan. För mig var det mesta väldigt nytt, så merparten av min hjärnkapacitet gick åt till att skapa mig en grundläggande förståelse för vad vi pratade om. Våra etiopiska vänner talar med djup värme och kärlek för alla svenskar som har offrat så mycket tid, kraft, energi och bekvämlighet för att bygga upp den lutherska kyrkan i landet. De skulle gärna se att också nutida och kommande generationer satsade på liknande sätt i Etiopien. Samtidigt som jag kan förstå det kan jag också se att kyrkan idag är stark på många sätt. Den är givetvis inte utan sina problem och utmaningar, men de har omkring 25-30 000 medlemmar och är på sina håll ordentligt växande. Jag fick framföra vår djupa glädje över gemenskapen mellan ELM och EELC, och samtidigt framhålla att kyrkan idag har många år på nacken och är fullt kompetent att utbilda och sända sina egna medarbetare.

Vi fick fina dagar tillsammans med goda samtal!

Från mötet med styrelsen för kyrkan. Längst till vänster står generalsekreteraren qes Dawit, näst längst till höger i grön skjorta står president qes Moses och bredvid honom till vänster står qes Mekonnen.

På lördag eftermiddag åkte vi vidare till Asella. Även här har ELM varit etablerat i snart hundra år. Man har drivit skolor och sjukhus och startade bl.a. den första sjukvårdskliniken i hela regionen. Man fick ett stort landområde av kejsar Haile Selassie där man kunde bygga upp sin missionsverksamhet och den marken har man utnyttjat väl. Under många år på 1960-1970-talet samarbetade ELM med SIDA (om jag inte har fel för mig) och till SIDA sålde man ungefär halva området för jordbruksprojekt. Idag är det kyrkan själv som äger och driver området, som fortfarande är rätt stort och rymmer skola, barnhem, teologiskt seminarium, kyrka, många bostäder och flera butiker. Jag har hört så mycket om Asella genom åren och äntligen fick jag själv se platsen! Det är visserligen torrperiod i landet nu, men det var fortfarande strålande vackert. Jag kan mycket väl förstå att människor har kunnat leva i Asella och trivts hur bra som helst.

Nedan ser du kyrkan från sidan, och den andra bilden är tagen från söndagens gudstjänst där jag predikade och qes Mekonnen tolkade.

Måndagen och tisdagen gick åt till att besöka verksamheterna på kyrkans område i Asella. På måndagen träffade vi studenterna på det teologiska seminariet, och det var mycket roligt. För närvarande är de nio stycken som läser på seminariet och de kommer från olika delar av landet. Vissa av den kommer från riktigt avlägsna orter i Etiopien men de har en längtan efter att fördjupa sig i Guds ord och arbeta för evangeliet.

Till vänster står Fikru, mångårig medarbetare på seminariet och till höger om killen i röd tröja står Mekonnen. Intill honom står Evans Orori. Killen i rött heter Ashenafi och blev kristen under ett sportläger som ELM anordnade för ett par år sedan. Om jag har förstått saken rätt blev även killen näst längst till höger, som tittar ner, också kristen på det viset!

På tisdagen träffade vi direktorn för barnhemmet Asella Children and Youth Ministry (ACYM), Rahel samt Eyob, en ung och lovande kille i kyrkan. För närvarande tar man hand om femton barn och unga men behovet av att rekrytera nya är rätt stort. Det samtalade vi en hel del om.

Rahel och Eyob utanför en av byggnaderna som rymmer ACYM.

Nu höll vi oss bara i Addis och Asella, samt retreatgården i Debre Zeit, så jag fick en ofullständig bild av såväl Etiopien som av kyrkans arbete men det var vad mina krafter räckte till för den här gången. Jag ser fram mot att återvända och få se fler platser vid ett senare tillfälle!

Vad man i övrigt pratade ganska mycket om hade egentligen inte med kyrkan att göra utan med politiken. Man fick en ny premiärminister (Abi Ahmed) i april 2018 som har gjort omfattande reformer sedan tillträdet och belönades med Nobels Fredspris 2019 för sitt ledarskap, men i år är det dags för val. Valet skulle egentligen hållas i maj men har skjutits upp till slutet av augusti, och nu är det politiska läget ganska oroligt med många sammandrabbningar mellan olika grupper i landet. Det finns mycket att säga om saken, men såväl kyrkan som landet behöver våra förböner.

Det var fantastiskt att få vara med på resan och träffa många fina människor, och det är lika härligt att vara tillbaka hemma igen och få ladda om för vårens uppgifter. Väl mött i vår!