Hemma igen!

Nu är jag hemma på svensk mark igen. Jag bär med mig många fina minnen och människor i mitt hjärta. Sista veckan fick jag och ett gäng svenska volontärer tillbringa med 28 underbara sportälskande killar i åldern 10-16 år.

Från tidig morgon (dvs kl 06:30!!!!) och fram tills sen kväll (21:30) höll vi igång med olika aktiviteter, sporter, tävlingar och mycket annat trevligt. Kämparglöden gick det inte att ta miste på och lagkänslan i de fyra olika lagen (Etiopien, Kenya, Portugal och Brasilien) var stark.

Varje dag hade ett tema bla.: ”Honesty”, ”Trust” och ”To serve others” och alla lekar och inslag var kopplade till temat. På kvällarna var det samling med gemenskap, sång och drama med olika bibelberättelser vilket uppskattades väldigt av pojkarna. De älskade att sjunga och klämde i så taket höll på att lyfta ibland.

Killarna fick berätta om sig själva och sina liv och rita och göra halsband. Gemenskapen killarna emellan stärktes för varje dag och när väl fredagen konm grät de flesta av killarna och ville inte åka hem. En av killarna sa: ”Här behandlas alla lika, oavsett vem man är”, en annan sa: ”Jag är tagen av att alla ledare tycker så mycket om oss”, en tredje sa: ”Nu vet jag mer vad ärlighet innebär” och en fjärde: ”Nu förstår jag hur mycket Jesus älsar mig”

Klimax var sista kvällen, dvs i torsdags. Efter högljudda kampsånger vid lägerelden så gick vi in och tittade på bilder på vad som hänt under den gångna veckan. Sen följde kvällsprogrammet med drama och sång. För att förtydliga dagens tema ”To serve others” och för att visa på hur Jesus tjänade andra så tvättade några ledare fötterna på varandra medan vi sjöng en otroligt vacker sång på Amahrinja: ”Du offrade allt för mig, lät ditt blod rinna för min skull. Jag är inte värd din kärlek men jag tackar dig Jesus i evighet för att du älskar mig.” Det var en stark stund både för deltagare och ledare. Jag ber att Gud ska ta hand om alla dessa fina killar.

I torsdags hade vi också den officiella invigningen av ACYM shoppen! EELC:s president Qes Dawit klippde bandet och sen shoppade vi loss. Nu hoppas och ber vi om en god försäljning i butiken så att detta kan ge extra pengar till ACYM.

Under veckan hann jag också med att än en gång träffa den underbara Lydiagruppen, dvs en bönegrupp för kvinnor som träffas en gång i veckan. Vilka underbara kvinnor och vilken kärlek de har, man blir helt matt. De lever så nära Gud och det märks när man träffar dem. Jag kommer att sakna dessa kvinnor.

Nu ska jag få ha lite semester med familj, släkt och vänner och det känns skönt, men jag längtar redan tills jag får åka tillbaka till Afrika igen…