På svensk mark igen

På svensk mark igen

Så är jag tillbaka på svensk mark igen efter några omtumlande dagar och veckor. Jag tackar Gud för detta! När Perú hamnade i karantän den 16 mars så fastande jag på flygplatsen i Arequipa i södra Peru. Jag ringde några norska vänner, Ragnhild och Tore Bjørsvik, och så fick jag bo hos dem. (Hur ska jag kunna tacka dem för vad de gjort för mig denna tid, undrar jag?)

Restriktionerna från de peruanska myndigheterna har varit hårda och förstärkts allt eftersom i syfte att hindra smittspridningen. Min önskan om att kunna resa norrut för att stödja våra utsända visade sig vara omöjligt. Det fick bli kontakt via telefon och Skype istället med med denna utsikt från mitt rum gick det ganska bra ändå.

Jag har haft kontakt med många svenskar som varit instängda på hotellrum med möjlighet att beställa mat en gång om dagen. Själv har jag ju haft det riktigt fint hos Bjørsviks, eller dvs så bra man nu kan ha det i karantäntider när livet blir så begränsat. Tack vare dem fick jag också en (gratis) flygbiljett Arequipa-Lima på ett brittiskt statsflyg där norska ambassaden ordnat platser – och jag fick bara hänga med. (Tack till norska ambassaden för detta!)

Ressällskapet bestod av familjen Bjørsvik, familjen Marca, jag och så Torgeir (en pigg norrman som just firat sin 80 års dag i Buenos Aires 👍🏾). I Lima checkade vi in på ett Schweiziskt gästhus för missionärer där det fanns en tomt så att vi kunde röra oss utomhus innanför murarna.

Igår fick hela resesällskapet åka med ett extrainsatt SAS flyg från Lima till Köpenhamn som danska utrikesministeriet ordnat. (Tack till danska ambassaden för detta!) Just när bussen med skandinaviska resenärer rullade in på militärflygplatsen i Lima så landade det SAS plan som skulle ta oss hem. Då utbröt ett spontant jubel i bussen.

Incheckning och passkontroll sköttes manuellt under uppsikt av polis och militär i vänthallen, dvs ett stort tält. Det var obligatoriskt att ha mask och handskar och att man skulle hålla avstånd mellan varandra. Efter en trygg färd på drygt 12 timmar (direktflyg!) landade vi i Köpenhamn vid kl 08 i morse.

Det är omöjligt att sammanfatta hur de senaste veckorna varit för oss i Peru. Jag har känt mig trygg hela tiden men att leva under restriktioner i en bubbla där det mesta är oförutsägbart och utanför ens egen kontroll samt där man tvingas ta snabba beslut utan att egentligen veta vilka alternativ som finns – det frestar på. Men det som smärtar mig mest är att tänka på hur Coronaviruset och myndigheternas restriktioner drabbar och kommer att drabba det peruanska folket och våra syskon i församlingarna där.

Igår innan jag åkte träffades ELMs missionärsgäng på videolänk för att umgås och be tillsammans. Familjen Ekström och Anna Nord är nu i Lima i väntan på att de ska få åka hem, något tidigare än planerat. Det är många skandinaver som ska hem så det kommer att arrangeras flera flyg de närmaste dagarna. Unossons är trygga med att vara kvar i Chiclayo och har en hel del kontakt i med de NLM missionärer vi har samarbete med i södra Peru. Vi följer utvecklingen vidare. Tack för att ni följer våra utsända i bön.

Rakel Smetana

2 reaktioner till “På svensk mark igen”

  1. Tack, Rakel för en fin uppdatering! Lovad vare Herren! Dag efter dag bär han oss. Hoppas du får andrum o återhämtning. Guds välsignelse i ditt liv o tjänst!

Lämna din kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© 2019 Evangelisk Luthersk Mission. All Rights Reserved